Välkommen kärlek och tack för i år
Jag markerar slag i luften. Sparkarna är
kraftfulla. Bilden framför mig är tydlig.
Slagen har en mottagare, som är på
annan ort.
Jag står längst fram i salen. Det är fredag
och kärlek gör ont. Idag är jag minst av alla,
på alla sätt.
Någonstans i mitten av passet märker jag
att deltagarna tittar roat på mig. En tjej kommer
fram mellan två låtar och klappar litet ömt på mig.
- Vicktoria, du har ett hjärta på ryggen...
Jag vrider mig mot spegeln så att jag kan
se min egen ryggtavla. Och där, mitt på,
av all svett har ett hjärta växt fram på min
tröja. Mitt hjärta. Ett lovebite.
Efter passet får jag höra att det var ett litet hjärta
från början som bara växte sig större. Det tog
inte någon annan form. Det var ett hjärta.
Någonstans där visste jag vad
som var ämnat för mig.
******************************
Jag lämnar dig där. Tack för att du tar dig tid och
gör skillnad med korta och långa kommentarer.
Tack för att du varit delaktig i ett av mina mest
händelserika år, på gott och ont.
Hoppas att du får ett fint slut på 2007 och en
mildbörjan på nästa år. För det är vi värda!
Tack för i år! All Kärlek!
Vicktoria
Att hålla käften
Vi är osams. Alltså pratar vi inte. Det blir så lätt gapigt då.
Då avstår jag hellre.
Han väljer också att vara tyst i media. Vlt ringde och frågade
om hans beslut att vara tyst... Han gick inte på den enkla.
I Expressen kan man rösta på hur länge man tror att han
ska klara av att vara tyst. Just nu är det överhäng på alternativet
60 minuter. Ja, fan vet.
Jag vet bara att jag är för jävla dålig på att vara långsur.
Klarar inte ens av att vara kortsur. Det får bli ett försök
till ett nyårslöfte; att våga vara sur.
Polsk riksdag
Vlt har en en åsiktslåda gällande annandagsbandyn.
Debatten har en så fruktansvärt låg nivå att jag blir
alldeles mörkrädd...
Tyvärr kan jag inte länka på den här förbannade Macen.
Men leta dig gärna fram om du orkar. Våga vara saklig.
Eller något.
Lotta på Bråkmakargatan
Missa inte den lilla truliga lintotten Lotta. På fyran nu kl. 11.30
Skön lördag!
Mer August!
The Wawe av August Strindberg på Tate gallery
Jag njöt Jonas Karlsson som August Strindberg
nu under julen. Men två delar Strindberg kändes
litet lite. Kanske till och med en smula torftigt.
Hemnetporrande
Magsjuka på julafton innebär sen leverans och utdelning av julklappar.
Barnen överraskades idag med en varsin saccosäck, så nu MÅSTE vi flytta!
Jag tittar runt på lämpliga objekt där fem människor och två saccosäckar kan
tänkas få rum.
Jag kan tänka mig att bo här på Kockvretsgatan.
Här kan vi husera; fem människor, två saccosäckar, en barrande gran och ett piano.
Kan man spela tiohändigt?
Nyekiperat
Odd och Vildes nya outfits; Led Zeppelin-bodys
Give me some...
Give me some s p a c e !
Svante orkar inte mer...
Tidig morgon i mellandagarna och en liten äter
för för första gången på fyra dagar. Förnöjd
äter han banan i en stol som han snart ska bajsa
ner till oigenkännlighet.
Jag läser Vlt som på första sidan väljer att ha en
gigantisk bild från Annandagsbandyn. Ganska snart
upptäcker jag att den förra (sparkade) tränaren i Tb
finns med i publiken. Bilden talar för sig själv. Jag
förstår varför den bilden blev vald. Jag undrar om
Per har pratat med honom (Josen) ännu.
Svante Grahn skriver krönika om derbyt, som enligt
mannen var en ovanligt het tillställning. Han väljer
att reservera sig från Ps uttalande efter match.
"Själv orkar jag inte riktigt ta en arg P Fosshaug
på fullaste allvar" skriver han bland annat. Bra Svante.
Vilken ovanlig sportjournalist. Annars brukar man
inte vara sen att mjölka en ilsk Pärra. Efter match
kommer vad skit som helst ur den där munnen.
Skit som man kan tapetsera löpet med i dagar.
Utnyttjandet är dock ömsesidigt.
Vad ska han göra sedan? tänker jag medan jag bär
en nerbajsad son till badrummet för tvagning.
Ja ja, Det här är Vicktoria som signar ut. Slut.
*******************************************
Tillägg: Nu har han bestämt sig för att vara tyst.
Inte en julgnutta
Det blev ju ingen julmat i år. Jag antar att jag hinner få julmat
så att jag storknar lagom till påsk. Jag menar; var i ligger
skillnaden?!
Barnet gav oss sitt finaste leende nu ikväll. Det vackraste,
alla kategorier. Han överlevde!
Efter fyra dagars frånvaro från omvärlden och verkligheten
vill jag umgås och "äta upp mig". Någon som orkar träffas?
Träna? Äta?!
På fjärde dagen...
Barnet gråter sig igenom natten. Var femte minut får han vätska.
Mamman tackar sin lyckliga stjärna för förmågan att koppla
bort/av/till... Sådana här dagar fortlever man helst avtrubbad.
Det är liksom enklast så.
Barnakuten ringer mitt i natten och meddelar att barnet är näst intill
uttorkad. Vi beordras fortsätta ge vätska var femte minut. Så jag
pytsar vidare. Vi är inne på tredje natten nu. Gråten vill aldrig ta slut.
Mormor lämnar sitt arbete (och annandagens höga obekväma)
för att rädda mamman och barnen. Pappan åker för att träffa
julgrisen, som heter Ulrik , Osten och Ted. Som så ofta förr får
han inte vara med och leka i slutet...
Barnet piggar på sig. Vi njuter "Astrids jul" och hjärtat blir mjukt som
skirat smör.
På fjärde dagen varde ljus...
Ingen Norén...
...men väl mr Kräka och fru diaré. Oinbjudna kom de
dagen innan julafton någonstans mellan griljering
och paketinslagning. Det är ingen hejd på våldgästandet.
Odd och jag kom just hem från en visit på barnakuten...
God fortsättning.
Och barnet tvättar vidare...
bara är när något hyss äger rum. Pärra går och
tittar.
P: Vicktoria, skynda dig!
V: Vad är det?
P: Skynda dig. Han tvättar!
Inne på toaletten med bästa pyjamasen i högsta
hugg står han, en söt och ovanligt lycklig liten Odd.
Mycket riktigt; han tvättar. I toaletten. Av mängden
vatten runt toalettstolen att döma har han tvättat ett
bra tag. Nu har barnet tvättat klart och blivit noga
rengjord. Pappan passade på att tvätta barnets fötter
i toalettstolen. När han ändå var i gång, liksom.
P: Jag ville att han skulle veta hur kallt vattnet var i
klosetten.
Nu ska Odd och Vilde få bada "på riktigt".
Love!
Jag är chockad!
Fredagkväll:
Vilde och jag hänger tvätt inne i Viggos rum.
Eller jag hänger tvätten och flickebarnet väljer
att dra densamma i en fin liten hög på golvet.
När jag kommer in i badrummet för att återigen
fylla tvättmaskinen ser jag att det redan är gjort.
Odd har sorterat ut den vita tvätten ur tvättkorgen
och stoppat i tvättmaskinen!
Va?! Ja det låter inte klokt. Men det är sant!
Han är elva månader. Han kan inte gå, men
sortera tvätt är tydligen en baggis...
Finaste Viggo
Ett barn är flexibelt. Det fick jag lära mig idag.
Han är tolv år. Tolv år betyder sprittande hormoner
och change of attitude... Så ser sanningen ut
här hemma. I skolan ser fröken Lisa något annat.
L: Det märks att han börjar bli tonåring.
J: Mmm, vi har pratat mycket om värderingar
och förhållningssätt, både pappan och jag.
L: Han är så himla fin och bra. Om jag någon gång
får en son hoppas jag att han blir som Viggo.
Jag blev så glad. Jag blev så glad för Viggos skull.
Det han behöver få ut, får han ut hemma. Det känns
bra. Jag har försökt få tag på pappan. Jag vill att
han ska få veta...
Det är...
Det är skolavslutning, skönsjungande barn och vänliga ögon.
Det är träning, en entusiastisk Sandy och snäll stämning.
Det är städning, frånvarande pojkar och bångstyriga barn.
Idag är det också ettårskalas för grannpojken. Och tre dagar
kvar till jul...
Opiff
Det är väl märkligt hur illa det går ihop;
hur jag ser på mig och hur andra uppfattar
det dem ser.
Som igår t ex blev jag ikappsprungen,
någonstans mellan hissarna och toaletten i
Skrapan.En söt liten kvinna som jag sedan
några år tillbaka hejat på, frågar med andan i
halsen var jag har köpt mina randiga strumpor.
Förvånat tittar jag ner på mina jeansbeklädda
ben och ser sedan frågande på kvinnan.
Mina grå-svarta, försöker jag. Njae, de hon
hade spanat in hade ett inslag av orange
och några färger till. Aha, jag kommer på
vilka strumpor hon menar och berättar namnet
på butiken där strumporna inhandlats för litet
mer än två år sedan.
Wow, säger jag högt för mig själv när jag går hemåt.
Det var säkert två månader sedan jag hade de där
strumporna. Hon minns dem och är så cool att hon
faktiskt frågar.
På eftermiddagen lyssnar jag av min mobil
som har vänligheten att fungera mer sällan
än ofta. Sara hade ringt för att fråga om hennes
svärmor kunde få låna en locktång. Utan
locktång kunde kvinnan tydligen inte stiga
över tröskeln. Ha ha, skrattar jag. Jag som
inte ens äger en kam.
När jag återberättar samtalet för grannen
och berättar att vårt hem är fritt från
hårutredningsdon (sånär som på en luskam),
säger hon att det skulle man inte kunna tro.
Jag förstår inte riktigt. Men grannen förtydligar
att uppfattningen om mig är att jag har koll.
Jag tror att hon någonstans i resonemanget
fick in ordet "piffig". Jag skrattar och förklarar
att jag är allt annat än "piffig" och koll i någon
större utsträckning har jag inte heller. Hon
driver sin tes vidare. Jag konstaterar att jag
kanske har lyckats lura en och annan därute;
opiffig och utan koll.
*mohahahaha*
Och det blåser genom hallen...
Ryggdunkningar och uppfodrade skratt i patrialkala omklädningsrum
kräver ett tyst hem med snälla barn och en kvinna som förstår vikten
av att hålla käften.
Att de orkar göra samma sak om och om igen...
Här inne sitter fågelbebisarna och gapar hungrigt.
Utanför mitt fönster står ännu en hungrig fotograf
med ett gigantiskt objektiv och regisserar en trött
och sliten bandyspelare. Mössan av, mössan på,
armarna i kors och slutligen huvudet mot en frostig
planka. Att de orkar tänker jag. Undrar hur den
medföljande intervjun kommer att se ut. Kommer
en ny fråga att ställas? Förmodligen. Inte.
Tillberga spöade Falun!
Tjoho, julen startar tidigt i år. Tillberga slog
Falun hemma nu ikväll. Nu kan Östermalmsgatan
ta jul. En gladare jul, för såväl stora grisar som
små mammor...
Fina familjen
Vilde Odd och jag träffade fina familjen från Fagersta
på Busborgen. Så himla mysigt! Jag fick t om åka
kana med Wiggo! Jag hoppas att vi träffas snart igen.
Julstress
Jag ska aldrig mer shoppa på Konsum.
Det är alldeles för många rullatorer
(och allt vad det medför) för att jag ska
behålla förståndet så här i jultid.
Idag var det nära att ett "Julgris" kom
ur min mun, som var rak som ett streck,
när jag blev påkörd för femtiofjärde
gången. Det är inte bra, inte bra alls.
Som i en glasbubbla...
sveabebisar_________________
Kombinationen tre timmars avbruten
sömn och sju dagar kvar till jul var inte
så lyckad, men det gick. Jag fick mig
litet spinning till livs innan barnen
överlämnades till mormor och Busborgen.
Jag passade på att äta bakverk och
umgås med Linda och E mitt i hysterin.
När vi inte orkade mer tittade vi på E's
nya fina kök. Han trollade fram två fina
Sveamössor med tofs på :) Efter fiskgryta
och bebisbestyr somnade jag klockan
20 i soffan. Natten blev lika hektisk som
den föregående. Så har sitter jag nu;
som ett utskitet päron och väntar på en
smula entusiasm.
Allt som sägs handlar om honom själv, sa hon
Jag sitter där intill, i vattenstrålen från hans långa
dusch, och lyssnar på alla ord som slår vilt i luften.
Jag vet att utskällningen jag just fått inte var
ämnad för mig. Åtminstone står den inte i proportion
till det jag gjort (ingenting). Herrejävlar, vad dåligt
han mår, tänker jag.
"...jag ska gå hel ur det här", sjöng Peter. Och jag sneglar
mot utgången. Nu har jag ju en ursäkt som räcker enda
till Ankeborg och tillbaka, funderar jag. Att han
inte vet bättre än att underskatta mig så här. Stackarn.
Trassel
Det skulle målas. Det skulle göras fint.
Det blev mest tvivel och trassel i mina
hörn...
Husmorslördag...
Mormor sov här i natt. Vi hade för avsikt att spela spel,
men dottern somnade ovaggad strax efter barnen.
Imorse kom jag iväg på ett tidigt spinningpass.
Därefter var det den stora husmorsdagen; jag gjorde
en gigantisk köttgryta (på egen fond, jojo;), bakade
saffransbullar, utfodrade fyra barn+mormor, dammsög,
tvättade kläder och golv, planerade möte med Viggos
dad, gosade med Sandy och alla barnen, somnade
framför Bollibompa, gjorde pepparkaksdeg och nu har
jag just tagit ut två limpor bakade på Lindas recept ur
ugnen (som smakade fantastiskt!).
Om jag snor mig på hinner jag göra ischoklad och
julkolor. Men jag tror att jag ska klämma ner mig i
soffan mellan Viggo och Sandy, äta gott bröd med
kalkon och whiskeycheddar och dricka ett njutigt te.
***************************
Nu är den gamla mobilen kaputt. Den nya är på
villovägar. Ring hem.
Love
hej hej!
Vilka är ni som har varit här igår och idag?
Trehundra nya själar, alldeles tysta och
väldigt anonyma. Kanske vill Du läsa om
julgrisar och yllefiltar? Då har Du kommit
helt rätt!
Välkommen!
Jannes parhäst
Jag tittade på reprisen av På spåret. Där var parhästarna
Göran och Caroline. I första klass satt Jan Guilliou med
sin hustru Anne-Marie. Herregud! Hur kan man som par
vara så lika? Hon verkar ha en god inverkan på sin man.
Intill sin A-M var JG inte alls så pompös som vi är van att
se honom. Inför varje svar sa han stolt "Min hustru..."
Så väldresserad och fin ;)
being pathetic
Hon tar hand om de gemensamma faciliteterna,
om maten, barnen och räkningarna. Ofta anser
han att fler och mer saker kunde ha gjorts och
framförallt genomförts med fulländning. När det
är trassel i hörnen och bråk i det gemensamma
luftrummet ger det sotsvarta avtryck. Ibland undrar
hon om de någonsin kommer att blekna bort.
Hon biter ihop för han är ju som han är. Hon
längtar närhet, en varm blick och något som liknar
kärlek. Att leva i ett ingenting är inte hon. Hon
vill brinna, brinna tillsammans och uppleva
gemenskap. Livet är inte helt olikt en Askungesaga,
tänker hon dåliga dagar. Men vad är väl en bal på
slottet?
Blöt yllefilt
Det är inget vidare muntert här på Östermalmsgatan.
Det råder istappar och blöta yllefiltar. Det är knappt
det går att tända ljusen. Det går ingen nöd på mig.
Tränaruppdraget faller inte på min lott. Dessutom har
jag världens finaste ungar.
Förankrad
Hon är tom i blicken där hon står,
maniskt trampande på trappmaskinen.
Om en stund ska hon cykla och en
timma senare är hon den mest
fokuserade deltagaren på ett
Combat-pass. Den lilla bebisen är
inlämnad på barnpassningen
emedan mamma jagar vidare mot...
Ja, mot vadå?
Hon är för mig bekant. Vi hälsar,
men inte mer än så. Jag känner mig
orolig. Vet människor i hennes
omedelbara närhet hur hon mår?
Vet de att gymmet frekventeras alla
dagar i veckan efter det att den
rutinmässiga morgonpromenaden
på två timmar har nötts av?
Att vara förälder är inte bara att
utfodra barn och se till att de är hela
och rena. Det är också att vara snäll
mot dig själv, att överleva så att du kan
ge all den kärlek som ditt uppdrag
kräver.
När du skaffar barn är du förankrad
i den här världen. Om du har några
issues måste du be om hjälp. Det är
viktigt, för alla.
*****************
Nästa gång vi ses ska jag säga allt det här.
För att du är viktigast i världen, för ditt barn.
K ä r l e k
Litet tacksamhet en onsdag i december
På väg mot Ica Maxi fick Pärra ett samtal.
Han hade missat samlingen och avfärd
mot Linköping. Han frågade om han kunde
dumpa av oss vid Ikea. Han fick snällt köra
hem till Östermalmsgatan.
Vi tog en sväng på stan i iskylan, jag och
barnen. Vid hissarna i Punkt träffade vi en
tvillingfamilj, som jag tänkt på väldigt mycket
den senaste tiden. Deras tvillingflickor har
hunnit bli nio veckor och resan tillsammans
har varit tuff. Vi kramades och jag grät litet.
Har man inte gjort resan är det svårt att förstå.
Vi bestämde oss för att ses om någon månad
eller så.
Jag är så glad att vi är vid liv. Det kan man
inte ta förgivet. Jag är så tacksam.
Bandygalen
i Borås tidning får Anders och
Pers bok "Bandygalen" högsta
betyg. Framförallt anser man
att det är Anders förtjänst!
Läckert att få vara årets
julklappstips!
Vi vet fortfarande inte hur
mycket "Norénjul" vi kommer
att bevittna...
Boktips!
Idag köper jag Pija Lindenbaums
"Kenta och barbisarna".
E, köp den du med till syskonbarnen!
Jag bakar
Dagens kommentar:
"Men var glad då för fan!
Du ska ju baka matbröd!"
*******************
Tillägg:
Det blev riktigt dåligt.
Mao inte så lycklig.
Har för avsikt att
vara lycklig imorgon
, så nu efterlyser
jag ett BRA recept!!
Gråterskan
Teresa frågar:
"Grät du?"
Befogad fråga. Svaret lyder:
"Massor, inombords!"
Läs: Anders!
Jag läser hos Anders:
"Varför hör inte Telia av sig?
Och varför är Thore Skogman död?"
Tjusigt!
****************
Missa inte mina länkar till höger,
däribland Anders.
Dagens plan
Jag tror att jag ska ta en långpromenad i det gråa, så att jag har vett att uppskatta värmen och de tända ljusen när jag kommer in. Sedan ska jag titta på film,dricka ett mjukt te och gosa barn. Om jag har tur får jag prata med Viggo ikväll; världens finaste!
Idag är jag trött på:
* stukade fötter
* dokumentärer
* åtal som kvarstår
* böcker
* åtal som läggs ned
* diagnoser
* tourettes-liknande utbrott
* irrelevanta frågor
* svar på ovanstående
...som tar fokus från "det riktiga livet".
Idag är jag glad för:
* barnen
* vänner
* mamma och Majken
* livet
* hälsan
* och det faktum att jag hade en fantastisk dag igår
En heldag i Stockholm
Stockholm är underbart och t om
fantastiskt när sällskapet är gott.
Det regnade inte en endaste gång.
Åtminstone inte på oss.
Vi gjorde söder och umgicks på
Cirkus tillsammans med Peter.
Tack Eriq!
************************
När jag var borta vrickade P foten.
I avbytarbåset.
Tröttaste lördagen i mannaminne
Vaknade arg som ett bi. P hade den goda smaken att
lämna mig ifred. Jag fick litet egen tid. Kramades litet
med Sandy och städade.
På kvällen såg vi filmen Ett öga rött, som var en bra
bit från boken. Helt okej film. Boken är fantastisk!
Tittar omkring på Fb och konstaterar att det dykt upp
en ny grupp; "Supporta Pelle F - slakta julgrisen nu"
Det var riktigt roligt.
Odd vaknade, precis som föregående kväll, kl 22
och nanade igen strax efter midnatt.
I morgon åker jag med E till Stockholm. Kanske kan
jag lura med honom till Söder innan vi beger oss
till Cirkus för konsert.
Natt natt när lördag blivit söndag...
agh grrrr!
Jag vaknade arg.
Om jag är dum mot
dig idag; förlåt! Det
är inte du. Det är
bara jag...
När jag friade och om jag skulle fria...
Jag har friat vid ett tillfälle. Det var skottdag och jag var
inne i min allra mesta Bo Kaspers-period. Föremålet för
frieriet var Bo Sundström himself. Vimsig av all fantastisk
lyrik frågade jag "om han möjligen mot förmodan...". Han
svarade artigt att "om det hade varit lagligt med bigami så"
Om det hade varit aktuellt att kasta sig ner på knäna idag
hade det varit för Bosses fru; Lena Sundström. Hon är
författare och skjutjärnsjournalist. För den stora massan är
hon förmodligen mest känd som programledare för Kalla fakta.
Förra fredagen gjorde hon ett finstämt reportage i Svd's nya
fredagsbilaga. Där berättar hon om sin kärlek till bilfärjor
(så stor att hon fantiserar om att ha sin egen begravning
på en bilfärja) och grandiosa enfärgade legobyggen.
Helst av allt badar hon med barnen i badkaret och läser tidningar
på bibliotek. Jag anar att hon är en skärva jag, av det som
återstår, och det gör mig nyfiken.
En sommar var jag på Gotland under närmare en månad.
Jag arbetade litet, andades och hälsade på paret Sundström
ute på Fårö i deras vackra hus vid vattnet. Där fanns ojämna
kalkstensväggar, ytor av sammetsmjuk betong bilderna av Bo
och dottern Nim i ett blått ljus och ett liv i samförstånd.
Det här Vicktoria som signar ut
slut.
I min ägo
Jag har fått en mobil. Snart fungerar den...
Den gamla kan jag bara skicka och ta emot
sms på. Så bli inte arg om jag inte svarar...
Ödledans
Jag delar gärna godispåsar, middagar
och ögonblick. När det gäller min Babe
är jag snål. Skaffa en egen eller motivera
ett övertagande/utbyte övertygande...
Var är snön...
...och allt det juliga?!
Uffe, vad håller Du på med?!
I mitt nästa liv ska jag vara man. En ung rebell
med något att berätta. Jag ska skriva den stora
generationsromanen, som inger hopp och
alstrar galenskap. Jag ska stå på estraderna
och sjunga ur hjärtats djup om livet och om
kärleken. Jag ska skriva en ny "Rom i regnet".
När livet tråkar ut mig ska jag flytta. Ibland
till Skåne. Mina barn ska vara mig nära och
kvinnan densamma. Kanske till och med
jämnårig.
Tove!
Nu ser jag att flera av dina kommentarer har censurerats.
Inte av mig men av sidan i sig... Kan det ha med länkarna
att göra månne?!
Knepigt och trist!
Uppdrag granskning
Jag ser på Uppdrag granskning som behandlar
ICAs fusk med kött... Hu! Hur gör vi nu?
Ska vi handla någon annanstans? Och vad säger
att det är bättre där? För vad vet man egentligen?!
Snorrika Icahandlare som skor sig på barnfamiljer
och äventyrar människors hälsa... I have had it!
Fan E...
...det går inte. Hoppas jag får följa med på söndag!!?
Rutiner
Jag vet inte hur man skapar sig rutiner.
Människor som äter pannkakor på
torsdagar, blir fulla på fredagar och
idkar sex på lördagar förbryllar mig.
Nej, inte så att jag är fördömande
eller så. Jag är helt enkelt bara
oförmögen att skapa egna rutiner.
Vad har du för rutiner?
Förlust mot Vänersborg
I år har jag inte brytt mig så mycket i bandy.
Men idag, mer än någon annan gång hade
jag hoppats på att de skulle få vinna. Mest
för Babes skull
.
Ilex
Ingen jul utan Ilex
Byrådöden
Idag tejpar jag byråerna i hallen.
Så gör de i Fagersta, har jag hört,
så att små tvillingar ska slippa
den stora kläm-döden. Jag är glad
att jag inte slog till på två "Snö",
när byrå skulle inhandlas. Det hade känts
sorgligt med två tejpade snö-byråer...
Vi grisar litet...
Det är tända ljus och sömnig
decembermorgon.På radion
Mange Schmits "Jag talar ut".
Myrorna klappar takten.
Vlt har valt att illustrera Per
med ett foto där han ser
ut som en gris. Det är tur
att Viggo är så cool. Igår kväll
sa han " Mamma, vi kallar
Per för Babe..." När en hel
kväll förflutit och Per endast
uppmärksammats som
Babe säger Per " Sluta, jag
är inte dum heller. Jag vet
väl att Babe är en gris!"
Undrar om han känner till
Wilbur...
Idag hoppas jag på att kunna
träna litet. När Viggo kommer
hem från skolan ska vi göra
knäck. Babe ska coacha sitt
lag ikväll iklädd "björndräkt".
Som om det inte vore nog
med utklädning...
Nu sjunger Winnerbäck "Innan
mörkret faller" för mig på radion.
Jag mår bra.
Kvinnofridslinjen.se
Idag öppnar Kvinnofridslinjen.se upp.
Dit kan Du ringa om Du blir utsatt för
våld i någon form och behöver någon
som lyssnar och stöttar. Linjen är öppen
dygnet runt och det är gratis att ringa.
Det syns inte på telefonräkningen att
Du har ringt!
Du ringer: 020-50 50 50
"Åk skridskor, julgrisar!"
Fåröluft...
I tanken befinner mig mellan Fårösund och Fårö.
På bilfärjan mot lätta andetag och en lycklig själ.
Augustpriset
Igår annonserades vem/vilka som kammat hem
Augustpriset för 2007. Jag var helt säker på att Åsa
Linderborg ("Mig äger ingen")skulle föräras. Jag hade fel.
Carl-Henning Wijkman ("Stundande natten")blev den
lycklige med sin bok om döden.Och jag förstår ingenting.
Årets pris för bästa barm- och ungdomsbok tilldelades
Sven Nordqvist som skrivit boken "Var är min syster?"
Ojojoj
Det var gott, fantastiskt trevligt och
snällt. Sedan blev det så läskigt.
Jag tappade bort mig fullständigt.
Och ja, jag borde verkligen
veta bättre. Jag skulle ju vara
mysig och bjuda på fika i
söndags. Inget fika och absolut
inget mys.
Idag har hon tränat, gosat barn
och svarat i telefon (japp, nya
bandy-happenings i faggorna).
Love: Linda!
Söndagsstatus
dagens:
kräks
Cam förlovad!
Min Camilla har lovat bort sig.
Det gjorde hon rätt i.
Jag tror bestämt att Tyskens
otur har vänt.
Grattis!