mummel
Hon* pratar konstant, ett ständigt mummel som
påminner om ett dåligt gammalt samvete.
Jag längtar tystnad och jag längtar bort.
* inte dottern....
Mörker
Hu, så mörkt! Klockan är fem och det är nattsvart ute.
Jag var inte beredd på detta mörker. Nu är vi totalt
inneslutna som om vi satt i en koja där utträde beviljas
först i mars...
Fönsterputsaren som försvann...
Fönsterputsaren var väntad redan vid 9-tiden. Nu när klockan är förbi ett
har jag gett upp. P fick dessutom tag på en mirakeltrasa och delade på
ett fönster. Han duttade litet här och litet där och resultatet lät inte vänta
på sig. Nu är det zebrarandigt! Jag blev skitförbannad. Vad är det med dig,
undrade P...
Jag inser nu att jag kommer att få tvätta fönster alldeles själv nu när
inte ens den som skulle bli avlönad behagar komma. Se upp ni som är
känsliga. Här följer några kraftuttryck; jävla fan!
Vänskapsgräl
Att bråka med vänner är värre än att gräla med mannen.
Nu kan jag inte sova. Jag har ont i magen. Dessutom kan
jag inte sluta tänka på fönsterputsaren. Och imorgon kommer
"tanten".
Notte.
Nu och då
Vi tittar på Nessers filmatisering av "Borkmanns punkt" på fyran.
I pauserna hinner vi bråka om pengar (tack för det fyran). Imorgon
kommer fönsterputsaren. Vem ska avlöna honom? Förmodligen
jag.Kanske gör vi det tillsammans eftersom hushållsnära tjänster
numera är avdragsgilla(...) Åtminstone till hälften.
Efter Nessers film följde en kort titt på dokumentären"En kvinnas
bekännelse" som utspelar sig i ett ångande New York. Jag önskar
att jag hade sett hela. Klippen från tvättomaterna tog mig tillbaka
till min tid i London. Till nattbussen mot Barnsley och Brixton. Till
vinbarerna i Camden och de där svarta unga männen, som alla
sjöng rökig soul och var musikproducenter, av någon anledning.
Jag undrar vad som hände med brudarna från Katrineholm.
Vi delade en skabbig lya i Knightsbridge. Idag minns jag knappt
vad de hette. Men mest av allt undrar jag hur min mamma tänkte.
Hur kunde hon låta mig åka? Delar av det jag upplevde i London
kommer aldrig att återberättas. Frågan är om jag ens har erkänt
det för mig själv.
Till Ana, igen.
Nä, du har rätt. Jag orkar inte diskutera
min avsikt med ett tidigare inlägg. Det får
räcka så här. Det är bra nu.
Frk Liten
Nu står hon där i natten och ropar med en liten röst.
Hon som under dagen har gett mig hjärtsnurp flera
gånger om. Vem är hon och var kommer hon i från,
den här lilla människan som förärats mig? När hon
ler gör hon det från det ena örat till det andra, med
den ensamma förlorade tanden mitt i. Blicken kan
vara genomborrande och hittar sådär mitt i prick.
När pappan ger henne onda ögat, den där som är
ämnad att skapa ordning, ser hon igenom honom
eller skrattar och skakar på huvudet. Hon har min
respekt, fröken liten och fröken mitt i prick...
Tillägg: "Ensamma förlorade tanden" har fått en kompis.
Ännu en fredag
Det är fullmåne och bebisar med äpple i hela ansiktet.
Det är ont om insikter och svarta hål i magen. Det är
längta bort och längta hem, stå på höger eller vänster
ben. Det var torsdag och längta fredag. Det är fredag
och kämpa sig kvar i nuet.
Välkommen helg!
Motorisk
I morse
- Du måste lära honom att böja på benen! säger han på en telefon med dålig mottagning.
- Äh, han kommer inte att lära sig något om han inte får misslyckas och komma upp och ner själv! hävdar jag.
- Då får du sätta på honom en sån där tyghjälm. Det hade jag! instruerarar pappan
- Jo, men så gick du ju inte förrän du var två och ett halvt! säger jag med ett kvävt skratt.
***********************************
F y i: Vickan gick när hon var nio månader :)
***********************************
Nu på eftermiddagen har Odd listat hur man gör när man ska sätta sig ner från en upprätt position.
Rapport från en skurhink
Vi försov oss, alla fyra. Men mest Viggo.
Han var den enda som hade en tid att
passa. Klockan åtta gick vi upp.
V vaknade inte en enda gång trots att
han avböjde erbjudandet om öronproppar.
Vilde har fått sin första tand! Det bör firas.
Kanske får mamman en tårtbit och barnen
en omgång med tandborsten. Om nu inte
P har snott dem...
Ensamma hemma
Nu är vi ensamma i några dagar.
Då stuvar vi om i rummen. Vilde
sover i Viggos rum. Viggo sover
i Pärras säng. Och jag gör som
vanligt; springer som en skottspole
mellan barn, rum och sängar...
Pekoral
Det ringde en människa från Ljusdal.
Han hade hört att P brukar gå till sin
mormors grav då han är i trakten.
Mannen i telefonen meddelade att han
hade för avsikt att fotografera besöket
vid graven.
- Aldriii, tjöt P.
All pr är bra pr, brukar han säga. Men
där gick tydligen den tunna röda linjen.
Skönt!
Chefen ringde
Hon vadade i snor och locket för öronen ville aldrig släppa.
Barnen skrek och mamman var trött bortom sans och vett.
Då ringer han, Chefen. Frågar om hon vill börja jobba i
januari. Ja gärna, hör jag henne säga.
Vad fan! Det vill jag inte alls! Jag ska ju börja jobba i augusti!
Ja ja, nu har jag bokat samtal med Chefen i november...
Ana...
Du har fått ett svar!
Polisiärt arbete
Idag bad Viggo om att få bli väckt extra tidigt .
Han har nämligen gått och blivit skolpolis. Jag
var mycket nöjd tidigare under terminen då sonen
kom hemspringande och frustade av ilska då han
insåg att ansökningstiden för att bli skolpolis var ute.
Vilken tur, tänkte jag. Sonen är nämligen som klippt
och skuren för jobbet. Han är i tid och gör alltid sitt
bästa (i skolan!).
Jag hade aldrig kvalat in om skolpolisgrejen varit
aktuell på min tid. Jag kom nog inte i tid en enda
gång. Åtminstone känns det inte så nu när jag tar
en titt i backspegeln. Orsaken till min lättnad är att
jag tycker så förbannat synd om de små frysande
barnen som står ute i ur och skur och viftar med
sin orangeacape till ingen nytta alls. Som tack får
de fötterna sönderfrusna och ett årskort på badhuset.
Naturligtvis sa jag ingenting till sonen. Han blev
väckt en timma tidigare imorse och i eftermiddag
möter jag honom och pappan på utvecklingssamtal.
Min fina...
Den 5:e november
Snart är det den femte november. Snart är det ett år sedan
pulsen låg på stadiga 130 slag i minuten och jag var rädd.
För ett år sedan kände jag mig jävligt ensam då jag konsulterade
sjukvårdsupplysningen och åkte taxi till sjukhuset. Jag sträckte ut
handen långt mycket tidigare, men ingen tog den.
Det var natten då jag var omgiven av snälla, men för mig okända
människor. Under några timmar blev jag sittande med en nybliven
pappa och hans nyfödda dotter medans hans fru låg på uppvaket.
När jag sedan kom hem till kaoset anade jag aldrig hur kaosartade
de kommande månaderna skulle komma att bli.
Idag läser jag Pers bok. Och inser hur olika våra berättelser är.
Hans berättelse är inte min.
Njutmåndag
Idag har jag njutit av:
* barn, piggare idag än igår
* core-träning
* sandra
* chiliconcarne m aioli och matvete (love matvete!)
* sista avsnittet av Gynekologen i Askim
* nya böcker
* underbara viggo
* italienska magasinet Interni
* per
Sopranos sista avsnittet
Va?! Vad f-n var det där? Gick tv:n sönder
eller var det den digitala utsändningen
som k_kade ur igen...? Grrrr
Superhero på hemmaplan
Varför är det finare att hjälpa människor
i u-länder än behövande medmänniskor?!
Jag menar att det är lika mycket värt.
Min ingifta släkting är en sann välsignelse.
Vad hade vi gjort utan henne? Jag vågar
inte ens tänka tanken. Hon rycker in och
är behjälplig litet varstans. Igår sprang jag
in i hennes bror som utalade sig spefullt
om sin syster . "Ja, hon har ju alltid haft
behov av att agera Moder Teresa" sa han
innan han, som arbetar inom en hjälparganisation,
stolpade iväg för att trycka ännu en bandyslang.
Jag tänkte inte så mycket på det då, men någonstans
mellan Rocklunda och Konsum blev jag ursinnig.
"Jävla idiot" sa jag högt för mig själv. Det är väl
skitbra att man räddar upp människor i sin
omedelbara närhet innan man sätter iväg till
Mocambique för att agera superhjälte!?!
Det kan i vilket fall inte vara fel...
Bandypsykos
Sedan i torsdags har vi levt i en total bandypsykos.
Detta emedan tänder ploppat fram, snorsträngar
byggt bo under små bebisnäsor. Telefonen har
ringt oupphörligen och samma frågor har fått olika
svar. En hall har invigts och jag har konstaterat,
en gång för alla, att sport inte kan avnjutas från
kortsidan.
Igår träffade jag Teresa och fick mersmak... Vi fick
middag hemma hos Marie och Andreas innan vi
bäddade ner oss i olika rum med ett varsitt barn
och inväntade den batalj som aldrig kom.
Imorse tittade vi på Richard Flinga som suttit 20 år
i fängelse i USA. Hans historia gör mig ödmjuk
och jag känner stor tacksamhet för det jag har.
Ikväll missar vi sista avsnittet någonsin i Sopranos
historia. Någon idiot har förlagt en träningsmatch
mellan Hammarby och Tillberga kl 20...
Pavarotti pank
Mina drömmars man från Modena
som jag släpat i trapporna hemma
hos mamma dog utfattig. Det har visat
sig att världstenoren Luciano Pavarotti
efterlämnar en skuld på 165 miljoner
istället för en förväntad förmögenhet.
Litet befriande...
Nya kunskaper
Nu vet Viggo allt om läggmatcher och
uppvärmning medelst alkohol. I skenet
av kökslampan satt de och och pratade
om "Bandydosens" liv och leverne.
Vi kanske ska förvarna tränarna i
Irsta och VIK. Man vet ju inte om
det här kan generera i framtida
läggmatcher i P-95...
Nr 3
Tre tänder på tre dagar... Wow!
Inifrån
"Jag tycker att vi har tagit ett stort kliv i vår relation den här veckan"
säger han.
Japp, det stora Edsbyn-klivet, tänker jag.
Fredag den 19 oktober
Mörket lägger sig över Östermalmsgatan. Vigson har hittat hem och
ökenvandringen har åkt till huvudstaden. P läser den egna boken,
kanske för att göra sig beredd på nya nackskott. Tony kom förbi med
en flaska vin och vi har just fått i oss fredagslunch(!). Imorgon samlar
vi ihop alla barn, lemmar och förstånd och tar oss till invigningen av
den nya bandyarenan.
Odd fick ännu en tand i natt.. Två tänder på två dagar!
Längta fredag
"Ökenvandringen" har ockuperat tv:n och
ser just nu på Efterlyst. Hu! Imorgon blir
hemmet en fristad igen! Jag längtar fredag!
Nattkram
Dagen innan släpp...
Jag är alldeles förundrad. Hur går det till?
Hur kan mannen skapa sådan uppståndelse?!
Vid lunchtid ringde det oupphörligen på båda
telefonerna som P hade lämnat hemma.
Allt detta pga avslöjanden om en läggmatch
som ägde rum för sexton år sedan. Vad är väl
det i det stora hela? Tydligen betyder det mycket
för vissa. En vuxen man, som var med i en annan
spelskandal som ägde rum för tjugo år sedan,
ringde nu på kvällen och var fullständigt galen
av ilska. "Om du hade varit här hade jag slagit
dig på käften!" skrek den arga mannen.
Imorgon släpps boken i sin helhet och jag är rädd
att det kommer att bli än mer intensivt. I mitt tycke
finns det köttigare bitar att sätta tänderna i...
När det är torsdag...
* längtar jag Viggo och helg
* vill jag att telefonen ska sluta ringa
* önskar jag tystnad
* vill jag vara ensam med min familj
* köper jag jox på Face
* lunchar med Majken och Lindan
* letar jag klänning
* inser jag att min man är (bäst) uppbokad
* funderar jag över vad jag ska läsa
* vill jag prata med mum som är i Magyroszag
telefonist javisst...
Vad kan man förvänta sig för pröjs som telefonist/sekreterare?
Bissing
Jubel jubel, klang och applåder!!!
Odd har fått sin första tand!
Pärras bok
Genom att läsa tidningsrubriker kan man ju lätt få för sig att P
har många ovänner. Jag vågar nog påstå motsatsen. Visst
han får många negativa rubriker men i slutet är det ändå han
som får ryggdunkarna på sin sida. I morgon släpps boken
och idag är det svarta rubriker om läggmatchen som ägde
rum i Vänersborg för 16 år sedan. Två av de utpekade killarna
arbetar fortfarande för den omnämnda föreningen. För de
är det ju litet extra tufft.
Idag gör P radio, imorgon signerar han böcker och därefter
ska han chatta. Hur chattandet ska gå till vet jag inte. Om han
blir galen på bandyplan är det inget mot vad han blir framför
datorn...
Det fortsätter...
...jag är k ä r !!
Kast med många stickor
Jag har alltid velat kasta grejer i väggen, med dunder och brak, när jag blivit arg.
Men det hela blir inte så effektfullt när jag en stund senare står med sopskyffeln
och sopar upp spillrorna och skammen. Idag kastade jag en stor tändsticksask
så att stickorna segnade ner över mig och barnen. Orsaken till mitt känslosvall
stod och log i dörröppningen och det gjorde det hela än mer patetiskt.
Nu lovar jag att jag inte ska kasta en endaste grej förrän jag blivit utrustad
med en person som kan sköta sopandet åt mig, dvs aldrig. Men inombords
kommer jag alltid att vara en "kastare"...
Ljuvliga Cat...
Cat skriver:
"Uppträd alltid som en anka: var lugn och oförarglig på ytan
men paddla på som en jävel under vattnet"
*hahhhaahahahaha*
/Paddlaren
Familjeläkare
Jag är kär i vår husdoktor...
Dr Sars är mannen hela veckan!
Toalettfokus
Här har censurerats. Nu är det snällt och fint, igen...
Nu ska här bara skrivas om toaborstar med tillbehör.
************************************
Han kommer frustande ut från templet aka toaletten,
med en glödlampa tänd ovanför huvudet.
P: Jag har kommit på en sak!
J: Jaha...
P: Toaletten är ju fullständigt livsfarlig!
J: Okej, hur menar du nu?
P: Vi måste sätta lås på toaletten! Barnen kan ju hoppa
i toaletten och drunkna...
J: Lås? Räcker det inte med att stänga dörren? Och du;
hoppa?!
P: Stänga dörren... jag tänkte inte på det.
Ökenvandring is the shit
Han skickar ett meddelande, sådär litet försynt.
Undrar om han kan få komma förbi. Det sjunger
till i hjärtat. Luften blir lättare och jag kommer
närmare sanningen om det som är jag, på riktigt.
Vi fick en kvart som genererade i en kram som
aldrig vill ta slut och en glad Vickan.
******************************************
"Ibland är det ökenvandringarna som leder
oss fram till något mycket större"
Andreas
******************************************
Så här sitter jag nu några timmar senare
med fiskgryta i ugnen och ökenvandringen
i rummet intill...
Örongodis eller öronbajs om man så vill...
Jag har "gah gah gah" i öronen hela dagarna.
Varannan vecka har jag "fett bra" som slingrar
sig in hammare och städ. Nu har det sedan en
tid slagit följe med "blah blah blah". Tro fan
att man håller på att bli sinnessjuk...
She is back!
Jo, hon är här nu...tanten.
måndag 15 oktober
...överkörd
Gynekologen i Askim
Ikväll får du inte missa Gynekologen i Askim.
Fullständigt genialt på ettan kl. 20.30.
Därefter följer Kobra i samma kanal!
Bytt bytt...
En idiot reste till Edsbyn i torsdags
i lördags kom mannen hem som
jag blev kär i...
Borr borr
Jag har borrat alltså finns jag...
Fredag den 12 oktober
På en vecka har jag lyckats inhandla lådor, förvaringskorgar och annat "stuva undan junk"
för över tvåtusen spänn. Ja, jag är en idiot. På riktigt, that is. Dessutom vet jag inte ens var
jag ska ställa skiten.
Annars har jag:
* beställt telefontid med min läkare
* tränat
* slutit en överenskommelse med mig själv
* köpt och ätit tårta
* kramats på Lingon och Global
* röjt överallt, samtidigt
* pratat med Linda
* pussat mum, Odd, Sandy, Viggo och Vilde
* putsat fönster
* haft en omgång med Herr Angst
* försökt att andas på riktigt...
Min olyckliga kärlek; F-kassan...
Ringer till försäkringskassan.
J: Hej, jag skulle vilka ändra på mina föräldradagar och ta ut färre dagar.
F: Hm, ja det står här att du ska ta ut full tid from 14/2 tillsvidare. Vad menar du med det?
J: Ja (litet fundersam...) det betyder väl det; att jag vill ta ut full tid tills jag beslutar mig för något annat.
F: Så kan du väl inte göra?
J: Jo, det verkar ju ha gått alldeles utmärkt. Vad har vi för datum idag? Den 12 oktober...
F: Ja ja, jag kopplar dig till lokalkontoret...
Olika bra
"Han är bra med barnen" säger Viggo
"Hur då?" frågar jag
"Han vänder upp och ned på dom" förtydligar sonen
...
Om precis en månad...
fyller Cam, Sofie och Ego år.
Smaka på det; november...
Långsamhetens lov
och det sjöng till i hjärtat. Mitt i prick! Jag tar det med
mig ner i sängen.
***************************************************
En vickanbön för: mum, vigson, sandy och bebisarna.
Och för Lindan, Cam och Hamilton,Linda, Joa, Cat,
catrine, Tovan, Mary, Marie, U, Katta, Sara, Anna, Ella,
Mallan, Vera, C, Ana, B och en puss till Majken och
Ernö.
Kärlek
Fridens
Doris Lessing fick nobelpriset i litteratur.
Ljuvliga lilla tant! Min mamma är här och
gosar med bebisarna och matar mig med
onyttigheter. Det snöar i Norberg och här
regnar det. Det är härligt.
Jag läste om kvinnan på Orust som åkte
ut med sin man i en båt och återvände ensam.
Så kan man också göra...
love!
Natti
Jag drömmer tydliga drömmar som är svåra att misstolka.
Härom natten var det jag och Pavarotti. Vi stod utanför
mammas lya på Skjutbanegatan. Han ville hänga på upp
till flickrummet och läsa Starlet. Han ville inte gå uppför
trapporna, så jag fick bära upp gubben. Väl uppe blev han
sugen på pizza. Vickan fick återigen ta gubben på ryggen
och släpa ner gubbfan till Skjutbanans pizzeria...
I natt vaknade jag två gånger av att drömmarna pekade
så tydligt på en möjlig öppning. Jag lovar mig själv att
minnas till morgonen där på. Så nu håller jag tummarna,
går och lägger mig och hoppas att jag ska minnas
nattens labyrint.
Notte
På rymmen...
aka Skjutbanegatan
Morgonnära
Vi sitter nära. Hon ser mig stint i ögonen.
Jag älskar dig, säger jag kvävt och pussar
mjukhårt på hennes smöriga panna.
Hon lägger med halvslutna ögon sitt
lilla huvud på min mage och vi har ett
ögonblick värt att lägga i silkepapper
och spara i gömmorna.
hej...
jag är här. det känns konstigt. allt är fult och smutsigt.
helt plötsligt är ingen plats jag. ingenting doftar hemma
och kramas trygghet. på en vecka har jag blivit en
mycket trött tant med två livliga ungar (+ en filbunke...).
det är något väldigt vackert i att vara en liten människas
allt. det gör mig stark och ibland också mycket liten.
jag inser att jag andas både av och på, svart eller vitt.
villkorslös kärlek och sedan det där andra, du vet...
**************************************************
jag är så oerhört tacksam för alla fina tillrop; mail och
kommentarer, samtal och sms! du är verkligen fantastisk
som orkar återkomma till min byk.
tack.
Humor?
Du har ju ingen humor, säger han.
Jo, säger jag tveksamt.
Du måste kunna garva åt situationen, maler han.
Jo men jag har en massa garv, hävdar jag.
Problemet är bara att det sitter fast i halsen ...
Jo, säger jag tveksamt.
Du måste kunna garva åt situationen, maler han.
Jo men jag har en massa garv, hävdar jag.
Problemet är bara att det sitter fast i halsen ...
Lägesrapport
P undrar om jag inte ska komma hem och arbetsträna. Jag kommer när laget har beslutat sig för ett gemensamt mål, när kommunikationen är kommunikativ och när djupledspassningarna har en mottagare.
Sen var det de här med tanten.
Meanwhile läser mamman Starlet i det gamla flickrummet och känner sig mycket vuxen.
Sen var det de här med tanten.
Meanwhile läser mamman Starlet i det gamla flickrummet och känner sig mycket vuxen.
Uppryckt
Sandy läser kommentarerna på bloggen. Själv tillägger hon, min väna ros "ryck upp dig för fan." Så nu sitter jag här, på Skjutbanegatan, uppryckt och härlig! ;-)
I en annan del av Västerås sitter tanten och hennes son.
Love
I en annan del av Västerås sitter tanten och hennes son.
Love