onsdagshets
Åh, V....vad jag känner igen mig i bristen på tid. Låter som en klyscha, men det Är mycket nu. Hinner inte ens uppdatera bloggen.
Superkramen!
Men vännen! Stressa inte sönder dig!
Lugn o fin...;-)
Torsdagskram!
Såg din text på Facebook - "undrar hur alla andra hinner med allt?!".
Sanningen är ju att 5% hinner med allt. De andra 95% gör det inte. Det är jättesvårt att ändra sig och acceptera att man inte hinner allt. Det har tagit mig många år. Ångesten att inte hinna städa lika bra som man gjorde förut, laga lika bra mat (ja, det stämmmer ju inte in på mig!!;)), vara lika aktiv i alla möten, frågor och beslut. Men man måste på nått sätt hitta en light version av vad man gjort förut. Och tycka att det är OK. Annars går man under. I know!
Det är jättekämpigt i början men det blir bättre.
Så är det inte lätt att vara själv med allt heller.
Kram på dig Vicktoria. Du kommer fortfarande vara fantastisk även om du kör light.
//Åsa
Vilken bra kommentar av Åsa! Jag har förbannat svårt att acceptera att jag inte kan göra allt perfekt. Jag stör ihjäl mig på att vi har det rätt ostädat och jag blir galen på mig själv för att jag glömmer sådant jag behöver komma ihåg. Nä, vara snällare mot sig själv är grejen, det är jag övertygad om. Det gäller bara att verkligen vara det också.
Och jag känner mig inte bortglömd. För jag är ju inte heller bra på att höra av mig, eller få till en lunch eller bara en träning.
Kram, Karin