Nattens Zlatan
Zlatan gjorde mål.
Men jag känner inte igen honom.
Är han nervös?
Mår han dåligt?
Jag tror att han längtar hem.
Jag längtar säng.
Godnatt.
Hasbeens stövlar
Okej, de är fantastiska.
Men är de 3200-fantastiska...?
Det är litet oklart.
Kan jag tänka mig bli begravd i dem?
Och hur ska jag få råd?
Horeri - det är väl tillåtet?
Världens äldsta yrke, liksom.
Mat och sånt
Jag försöker skapa litet struktur, några försiktiga linjer
i sanden. Väl medveten om att att de när som helst
kommer att spolas bort i en skummande våg.
Dagistider för de fyra kommande veckorna,
idéer för mitt Core-pass som jag ska ha på
måndagar (med start 7 september) och en
matplan. Mat är just nu sådär hopplöst tråkigt.
Jag har ingen inspiration, men jag lyckades
hitta mina gamla menyer från i höstas som
jag nu tycker ser onödigt ambitiösa ut.
Jag återkommer när jag snickrat färdigt.
Har du några mattips att dela med dig av?
Dalkurd
faith
Nina H
Proppmätt
Jag är ingen renlevnadsmänniska.
Absolut inte.
Men äter han inte o n o r m a l t
mycket? Typ hela tiden och jämt.
Det kanske därför jag går ner i vikt.
Att leva med honom är rena rama
bantningskuren. Du blir mätt av att
bara titta på.
_____________________
Se till mig som vuxen är
Tv, jag har slutat titta på tv. Med undantag för
viss sport och barnprogram. Ikväll gjorde jag
ett undantag för "Se till mig som vuxen är",
en kortfilm från i år. En film om vänskap,
familjerelationer och att bli vuxen. Jag tyckte
om den. Och grät. Kanske tyckte jag om den
för att den fick mig att gråta. Det är inte så
noga.
Barnet och fågelholken
Det luktar "uff", kjolen är "vackert"
och hon "dånar av feber". Hon klättrar
högst och stoppar pekfingrarna i öronen
då hon själv skriksjunger Pippi Långstrump.
Enligt egen utsago är hon "begåvad" och
lillebror är "för liten och fattar ingenting".
När mamman på sitt mest pedagogiska
morgonhumör förklarar att "man inte
behöver prata hela tiden" förklarar hon
"men jag k a n prata h e l a tiden".
Om hon kan. Hon kan allt och inte bara
i smyg. Om du missar att bekräfta det
hon just sagt upprepar hon sig tills du
har förstånd att verbalt påtala att det
sagda faktiskt gått fram.
Hon kan räkna till tjugo och rabblar upp
veckans alla dagar med lätthet.
Snoppar är roliga och hon lägger ner
avsevärd tid på pottan i väntan på kisset
som tycks ha kommit på villovägar.
Och högklackat bemästrar hon med den
äran.
Men framförallt får hon sin mamma att
gnissla tänder, se ut som en fågelholk
med ett överfyllt hjärta.
Hon gör något med mig som ingen annan
någonsin har gjort. Hon kan konsten att
utmana och bär på trick världen aldrig
tidigare skådat. Hon får mig att inse värdet
i god kosthållning och åttatimmars-sömn.
För hon är faktiskt bara två-och-ett-halvt
och den här resan har precis bara börjat.
Jag undrar var vi hamnar.
________________________
otillräcklig
Ibland är t r e små barn väldigt mycket.
I varje fall om man inte begåvats med fler
än två armar och tio fingrar...
Lördagskneg
Det är jag som är sambandscentralen för familjen Bagi.
Ett högst ofrivilligt jobb, som jag sa upp mig ifrån redan
år 2000, men som jag aldrig tycks komma ifrån.
Så här sitter jag nu på HK på Östermalmsgatan och
driver på mina mannar. Flyttkartonger till Bomansgatan
och slöhögar till Langenbergsgatan.
Pärra blir idag fotad på familjen Bonniers golfbana
utanför Stockholm tillsammans med Brolin och
Kenta Nilsson.
Och vädret. Vad blir det för väder?
Fin lördag önskas.
Kristallen i korthet
Tv-galor är ju litet av varje. Ingen gala utan
tårar och skämskudde.
Kvällens
skämskudde: Läckberg och Melin
skratt: Mia och Klara
bästa: Mia och Klara
västeråsare: Micke Reuter
hederspris: Robert Aschberg
dam: Karin Falk
tårar: Himlen kan vänta
preggo: Carina Berg
röst: Anna Ternheim
Nominerade favoriter
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article5704562.ab
Tydligen är de också tippade som vinnare...
Melissa Horn
Psykon och Vicktoria
Vad bra det känns. En granne som tidigare bodde på gården dit jag ska flytta
berättade om Alléstigens mesta psykon. Hon kan "inte gå in på gården utan
att börja skaka" för de är så otäcka. Härligt! Tur att jag har psykon som en
specialité. Fortsättning följer.
Kristallen
Ikväll är det Kristallen-galan där både Pärra
och Micke Reuter är nominerade. Pärra för
Mästarnas Mästare och Micke för
Ballar av stål.
Bara en sådan sak.
Prinsessan av Gamla stan
Hon lever där i sitt näste i de äldre delarna
av huvudstaden. Ingen spruta idag, för nu har
allt de som de tidigare slagit fast gått om
intet. Ny tid på måndag.
Hon låter trots allt okej. Dr Pannben tycks
uppskatta hennes Ryck-upp-dig-för-fan-attityd.
Tro fan det. Det kan väl inte tillhöra vanligheterna
att han har en halvblind men ändock gnistrande
patient som inte agerar trasa. Han ska vara
tacksam han. I am.
Det är fullmåne
Och jag håller tummarna för Sandy. Nu du, Dr Pannben...
Hejdå Östermalmsgatan
Och hej Alléstigen! Tack Mimer och tack gud!
___________________________________________________
Död eller ett rent helvete
Om fem av biverkningarna på den nya medicinen är:
hjärtinfarkt plötslig död touretts syndrom anorexia nervosa självmord Då undrar i varje fall jag om det är värt det ;)
Åsa tipsar
...ögonlappar för flickor.
Sandy, vi ska nog kunna göra
en god pirat av dig också, hjärtat.
___________________________
Min enögda höna
Hon har varit här nu, min enögda höna,
och delat med sig av stjärtsånger och
allt hon vet om White Dot Syndrome.
Hon lämnade kvar en kasse vittvätt som
jag ska tvätta med kärlek och tårar så fort
jag vaknar i morgon bitti.
Jag är så orolig, men jag låtsas som om
det regnar. Och det gör det ju.
Onsdagssoul
Till Sandy med kärlek
Den här hittade jag och tänkte på dig.
Tack för att du visade mig hur man får upp videos här, trots att du ser som en kratta.
Du är bäst.
Love
dagens diagnos
Jag ser det nu. Det är så tydligt. Jag har en diagnos.
Allt som är en självklarhet för andra är ohyggligt
svårt för mig att förstå. Jag och det sociala samspelet
är inte som lakrits. För jag förstår inte hur ni gör.
Eller rättare sagt hur ni inte gör det.
Personer med Aspergers syndrom har oftast dessa svårigheter:
att avläsa kroppsspråk och instinktiva signaler, och se socialt samspel mellan människor I CHECK! att se sammanhang och abstrakt tänkande I Ja eller nej... att organisera sin tillvaro (de har stort behov av rutiner) I Hahahaha! problem med motoriken I Njae, eller vad säger du Sandy? symptomen kan ses som en lindrigare form av autism. I Jag vet inte jag.
I ett samtal med S lät hon mig förstå att jag bör lämna människor ifred.
Allt går inte att lösa, säger hon. Vissa grejer måste förbli olösta.
Ja kanske...
Men jag har bara så förbannat svårt att bli dömd och avrättad under
hurrarop av en grupp som faktiskt inte ens vet vem jag är.
Klart som f*n att jag vill föra min egen talan och göra mig själv
rättvisa. Det vill väl alla? Nehej, inte det. Det är bara jag.
Jag som har fastnat i den här förbannade tankeloopen som jag
inte kan ta mig ur.
Ibland är det svårt att vara en människa.
Det här är jag
sandyandthecity.blogspot.com
Bad
Jag har trott mig själv om mycket, men inte
anade jag att jag som grädde på det fluffiga
moset dessutom var naiv.
Ja, rent av korkad.
Jag förstod faktiskt inte att det var jag som
var the bad guy i det här dramat.
Så onödigt. Och så väldigt tröttsamt.
Kära Mimer
Jag skriver. Den här gången skriver jag brev till Mimer
på lenaste kanslisvenskan. Jorå, jag kan det också.
________________________________
Och i morgon funderar jag på att sitta still
Idag har jag rusat omkring som en yr höna
med en matchande klump i magen.
Fem maskiner har tvättats, det har strukits
och högar har minskat. Beppe fick sig en
språngmarch till Haga för att träffa
gammelmormor, i cirka tio minuter.
Tillbaka i stan, handla, leka med dagisbarn
som var hungriga trötta och längtade gos.
Ett stort och shoppingsuget tonårsbarn
deppade ihop över det idiotiska boendet
(och jag höll med, inombords) och mutades
med en pytteliten hög med stålar.
En förbarmande mormor tog hand om barn
så att jag kunde träna och handla litet till.
Mata, bada och läsa.
Väldoftande barn stoppades ner bland nymanglade
lakan.
Därefter svämmade badrummet över. Igen.
I morgon ska jag ringa till Mimer, Försäkringsbolaget
och gud.
För övrigt har jag steppat upp min träningsdos.
Och nu är det natt.
Nattkram, Yrslan
_____________________________
Hoppla!
Medicinering minsann - det finns hopp.
__________________
Anna Odell
Konstfackeleven Anna Odell kom att belysa något viktigt
nämligen bemötandet av psyksjuka. Konst? Njae.
Brott? Nej. Men väl ett viktigt inlägg i debatten.
Även om det nu inte var avsikten.
_________________
ny krönika - måndag
Ny krönika i Vlt idag. Tyvärr ej på nätet.
Men det går säkert att påverka...
Sannas mat
Hej Sandy!
Det kan vara så att jag får lämna av en lunchpeng istället
för att servera en näringsrik lunch hemmavid.
Bvc wants me. Dessutom börjar den här mamman anta
aladåb-liknande konsistens. Det är dåligt. Hu!
Love, V
humility
En kines sa en gång...
en gång när du känner dig fullärd
en gång när du nått livets höjdpunkt
en gång när du tycker att du är bättre än de flesta.
en gång när du känner att tomrummet efter dig aldrig kan fyllas
gör blott så här och ditt sinne blir stilla och ödmjukt:
tag en kanna och fyll den med vatten
stick din ena hand ner i vattnet och lyft sedan upp den igen
det hål din hand lämnar efter sig i vattnet är måttet på hur mycket du skall saknas
du kan plaska så mycket du vill medan handen är i vattnet och du kan därvid åstadkomma vågor
men upphör du bara en enda minut, så är vattnet lika lugnt som förut
det är något som gäller oss alla:
vad helst du sysslar med i livet
gör Ditt bästa, men glöm inte,
att oersättlig är ingen.
En fest för Einar
Einar Pappan och Prästen
Gud
Anna och Daniel
Tre Gringos - Beppe Einar och Anton
skavsår
Jag sitter inte så bra i den här båten. Det är förbannat obekvämt, om du frågar mig.
___________________________________________
amandavardet.blogg.se
Jag tittar på Bloggportalen och hamnar på någon sextonårings ofantligt populära blogg.
Och jag förstår ingenting. På riktigt.
Nej, jag förstår att det inte heller är meningen. Men det är som om hon talar ett annat
språk, både i bild och text. Och nu tänker jag att jag aldrig någonsin kommer att kunna
hantera Vilde då hon blir tonåring. Scary.
Grand Royals.se
Camilla har så fina valpar. Och de är till salu.
_____________________________________
Hon lever
Jag matar barn. Jag ringer S.
"Lever du?"
Jag byter en blöja. Jag ringer S.
"Lever du?"
Jag lägger barn. Jag ringer S.
"Lever du?"
Hon lever. Men det är supervajsing med ögonen.
Dr Pannben har svaret, säger han. Tills vi vet
med säkerhet;
Jag matar barn. Jag ringer S.
"Lever du?"
Jag byter en blöja. Jag ringer S.
"Lever du?"
Jag lägger barn. jag ringer S.
"Lever du?"
Beppe sju månader
Barnet och stranden
Strandmys 8 augusti - 2009
_________________________________________________________
Vissa munnar...
...är mer intagande än andra.
Fotbollens Dag (VIK P95) med mobilkamera
Och så vann de igen - VIK P95. Och det var deras sista Fotbollens Dag
ever. Hurra!
Beppe, våtservetterna och bollen
The Bagi family släpades runt på alla planer.
Uppladdning inför match
Litet syssling-kärlek på solsidan.
________________________________________________________
Makt
Jag köpte en klänning idag. Sonen dissade den.
Klänningen kommer att lämnas tillbaka .
Undrar om barnet förstår vilken makt han har.
L som i looser
Jag är orolig. Orolig för Sandys öga, mitt lägenhetsbyte
arbete och litet annat skrot som ligger och skramlar.
Min telefon är borta, men det är jag inte så värst orolig
över bara litet besvärad eftersom jag har en hel del
saker som behöver bli åtgärdade.
Jag skulle vilja träna, men jag måste nog försöka ta tag i
allt det där andra först.
För övrigt funderar jag över varför jag gör mina idoga försök
att vara varm, snäll och förstående. Jag kanske bara ska göra
som Sofia säger; låta det stanna vid en tanke. Man kan inte
vara snäll i ett spel som vinns av den med de hårdaste
principerna, vassaste armbågarna och det tomma uttrycket.
Det är bara att erkänna; jag är ingen vinnare.
Caster Semenya
Den samlade sportjournalistkåren borde skämmas.
Hon är 18 år och har just vunnit guld på 800 meter
och de enda som kräken kan fråga om är hennes
kön. Oavsett om bruden är en man eller om nu alla
haft fel i sina antaganden så är hela historien tragisk.
I Svt's reportage om Castor ifrågasätter en svensk journalist
hennes könstillhörighet i samma intervju som han gratulerar
till guldet.
Det är att betrakta som en skandal.
_________________________________
Sanna Lundell
I love:
http://www.mama.nu/blogg/sannas-blogg/
__________________________________
Hammarkullskolan
En ung flicka blir våldtagen av sina klasskamrater i ett grupprum på Hammarkullsskolan i Göteborg under skoltid. Pojkarna döms till ungdomstjänst respektive sluten ungdomsvård.
När rektorn får frågan hur något sådant här överhuvudtaget kan ske väljer han att svara så här:
"Det är jätteolyckligt. Men det hände i en situation då det var allmänt rörigt. Om det har påverkat eller inte är svårt att säga. Men det är möjligt. Och vi har stort förtroende för personalen".
Olyckligt? OLYCKLIGT? Det är bedrövligt, förskräckligt och överjävligt.
Men o l y c k l i g t ? Olyckligt är det när man råkar spilla ut litet vatten,
att ens elever våldtar varandra är allt annat än olyckligt.
Vad kan man göra med f y r a kronor?
Nu har en tolvåring på Haga blivit rånad
på fyra spänn. F y r a k r o n o r !
Min mamma förärades ett samtal och
delgavs nyheten. Hon var inte ett dugg
förvånad. Lugnt konstaterar hon att det
är "de vanliga ungdomarna som hänger
i lekparken". De röker, krökar och sniffar.
Alla vet vilka de är, går omvägar och låter
dem hållas. Föräldrarna också, tydligen.
Det här blir en krönika...
Kattmördaren i Lerum
Ännu ett brott har kunnat klaras upp tack vare
grävande hobbykluringar på Flashback-forumet.
Det ser nu ut som om katterna och dess ägare
i Lerum kan andas ut. Och pojken, som för övrigt
spelar mobbare i filmen Bäst i klassen (2003),
kan få välbehövlig vård.
Skönt att det är över. Det här hade kunnat ta
ände med förskräckelse. Fullständigt.
(...)
Den här dagen får passera som en parantes.
_______________________________
en känsla
Det måste vara något fel. Jag badar i bubblande kärleksfullt dreggel
och har kramar så att jag skulle kunna bygga ett berg. Men ändå.
Du vet den där kramen som du bara ramlar in i, den som får dig att
uppslukas och glömma att någonsin har gjort annat. Kramen som
gifter sig med världen och känslan av att vara en del av något mycket
större. Den kramen...
egen tid
Nu klockan 23.15 sover de allihop.
Jag tänker att det är härligt att de
lyckas uppbringa så fantastiskt
mycket livslust att de vägrar att
låta sig svepas med in i sömnen.
Så nu blir jag sittande här för att
få egen tid.
Godnatt till er andra.
Mitt liv som hund
___________________
Cinema Paradiso
Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas; se Cinema Paradiso.
En film för själen.
Hannas pappa är död
Hanna skrev i vintras boken Karlstad Zoologiska.
En bok om en far- dotter relation, bitvis en rejäl
känga åt en pappa som inte varit där. Hanna och hennes
pappa kom att frekventera varje tv-soffa och radiostudio,
de fick oss att hålla andan med sin kärva dialog.
Nu finns inte Hannas pappa längre. Pappa är död.
Läs Hanna:
http://www.pastan.nu/bloggen/skribent/hellqvist
________________________________________
Kända män med ADHD
De stora världsrekorden slaktas
av män med ADHD; Phelps och Bolt.
Alla förundras över Bolts, till synes,
totala brist på fokus. Han spexar
och trixar. Han springer på förunderliga
9.58 och ändå får man en känsla av
att han skulle kunnat putsa tiden
ytterligare genom att ha fokus
bortanför mållinjen istället för som nu;
kollegiet och klockan.
Snart kommer idrottsintresserade och
beräknande föräldrar se till att deras
barn utrustas med den vinnande
ingrediensen; adhd.
____________________________
9.58
100 meter ren magi
Vem vinner? Semifinalen skriker Bolt! Oavsett tror jag på världsrekord.
Berlin se ut att vara snabbt!
Lena Cronqvist
Jag läser Robert Börjessons artikel om Lena Cronqvist
i gårdagens DN Kultur och blir berörd.
Lena väljer att leva avskalat och naket, med en känslighet
för de egna behoven som i det närmaste skulle kunna
liknas vid höga tandhalsars möte med kall glass.
Tänk att vara så inåtkännande med en sådan respekt för
den egna personen. Lena Cronqvist är en hjältinna.
Läsvärt
Karin J skrev en lysande krönika
i gårdagens Vlt om lydiga barn.
Om du har missat den, tycker jag att
du ska försöka få tag på tidningen.
mysmamma
Jag har rastat mig själv flera gånger på kort tid.
Den här gången kunde jag se mig själv snett
ovanifrån.
Så nu längtar jag linsgrytor, blåbärspajer
och rafflande hundrametersfinaler.
Och bråkiga barn.
Att räcka till
Ibland önskar jag att jag var stor som en hörnsoffa där
alla kunde göra sig bekväma, mysa och känna att de
fick plats.
Vid läggdags hålls jag kvar av en liten krävande hand.
"Min mamma!" säger han vädjande.
"Ja älskling..." säger jag och tillägger tyst för mig själv;
din och tre andras.
Jag känner mig så rik, litet uttorkad, men hoppas
att de känner att jag finns här hela vägen.
Jag vill ju räcka till, för dem alla, men också litet
för mig själv.
Min vän - Lena Bjelking
I kväll kan jag inte sluta tänka på Lena.
Jag önskar att hon fick vara här i den
stora vidunderliga röran, så vi fick
krama henne hel.
Jag saknar Dig.
Kärlek, Vicktoria
fem fingrar
Ibland dyker hjälten upp
i fel kapitel
känner sig avvisad
och hör inte ropet på hjälp
när upplösningen och slutet närmar sig.
Ibland önskar man att det såg annorlunda ut.
____________________
En morgon för själen
Inbäddad bland kardemummabullar, ljus och
tonerna från mannen som har vett att älska för
allt vad tygen håller. Det är så vackert bitterljuvt
att killet i magen aldrig vill ge upp.
"Jag kan inte viska mycket högre än så här
jag kan inte visa dig mera tydligt än så här
Så om du inte hör mig, nu om du inte vill förstå,
då får du aldrig någonsin höra alla ord som jag
har sparat, tänkte viska i ditt öra bara tillfället
dök upp.
Mellan dig och mig, bara dig och mig
Lägg ner dina vapen, kom upp från din skyttegrav
Jag kommer till dig naken, utan förbehåll och krav
jag behöver kärlek, lika desperat som du,
så in i dessa ögon, ser du barnet ser du mannen,
ser du molnet här i famnen, ett förtroende jag ger
Mellan dig och mig, bara dig och mig
Jag är lika sårbar som du, lika desperat som du
Säg nå't till mig älskling, säg nå't till mig älskling
så att jag vet att jag finns till."
Peter leMarc
Ända till September
Och ryggen höll
Endorfiner och stretch, en kombo som garanterar tårar.
Tuggandes på underläppen gjorde jag mitt allra yttersta
för att mota Lille Skutt-tårar. Det var då hon kom fram,
fina Clara, gav mig en kram och något fint för hjärtat.
Mitt slafsande på underläppen kom av sig och i hissen
ner snyftade jag värre än den lilla kaninen.
Tack Clara!
Liten varm och ledsen
Han har haft över fyrtiograders feber i fyra dagar.
Glad, men med feber.
Nu är han bara litet mer än ljummen, skriker
och tycks väldigt olycklig.
Och det är fortsatt värk i mammahjärtat.
Det otroliga hand i hand med det möjliga
"I öster klarnade himlen i väntan på att solen skulle gå upp. Hon var färdig att komma, om några minuter var natten slut
och allt kunde börja om från början igen. En ny port mot det Otroliga, det Möjliga, en ny dag där allting
kan hända om man inte har nånting emot det."
Tove Jansson
Kopparlundens Bageri
Bilden på Doris Näckdal är tagen från Gröna Draken______________
Godaste brödet i Västerås hittar Du hos Doris på Kopparlundens Bageri.
Hon bakar också ljuvliga bullar och smaskiga mandelskorpor.
Trevligt, genuint och gott. Kan det bli bättre än så?
Det är bara att masa sig dit.
Bageriet ligger på Kopparlundsvägen 7 och har öppet tisdag till fredag 10-17.
_____________________________________
Saknaden
Jag insåg just att hon faktiskt har flyttat, bort från mig.
Vem ska nu äta mig ur huset?
Och vem ska ta med mig ut på äventyr?
Tur att Stockholm är nära.
Kram till Sandy (länk bland mina länkar).
________________________________________
Ich habe angst
En hel sommar har passerat. Frukost lunch och middag
till fyra och ett halvt barn. Idag påbörjar vi inskolning på
ett nytt dagis. Jag trodde, på fullt allvar, att barnen skulle
glömma sina vänner och älsklingsfröknar på det gamla
dagiset.
De senaste dagarna har varit en orgie i gamla dagisminnen.
Jag hade alltså fel.
Viggo tittade anklagande på mig häromdagen och undrade
hur jag så hjärtlöst kunde rycka upp barnen från dagis.
"Odd kunde ju fått byta dagis, men Vilde... Mamma, hon hade
ju faktiskt en bästis."
Den kniven visste var den satt. Här sitter jag nu, på
mamma-ångest-bänken och dinglar med fötterna.
Undrar om det finns någon där ute som gör mig sällskap.
Tant Raffa goes guldfisk
Jag har alltid lyckats ha på mig Tant Raffa-underkläder
(eller nja, näst intill) vid läkarbesök. Idag tänkte jag till
och var högst presentabel. Dock lyckades jag missuppfatta
uppmaningen "Klä av dig!" Liggande i framstupa-
sidoläge hade jag stackars Dr Arash som slet och drog
för att få av mig än det ena än det andra.
På frågan "Hur känns det när du vilar?" log
jag oförstående. På den omformulerade frågan
"Hur känns det när du sitter ner och tar det lugnt?"
svarade jag med att lägga upp ett okontrollerat
teaterskratt "Mohahaha".
Nåväl. Jag fick med mig några recept och diverse
förmaningar. Om jag inte hämtat mig innan slutet
av veckan skickas jag till sjukgymnast.
Doktor Arash
Klockan tre har vi stämt träff.
Det är då han ska göra det,
fixa allt det onda och göra mig
till den rörliga kvinna, som jag
faktiskt är. Egentligen.
Brev, samtal och vykort
Jag hade nära på gett upp, tänkt sluta
och ta mig vidare. För vad var det för
mening om jag ständigt blev
missförstådd och frågetecknen stod
som spön i backen.
Men så kommer det, små bekräftelser,
som gör dagen ljus. Så tack till kvinnor
med barnvagn, männen och de äldre
kvinnorna som skickar brev och vykort,
ringer och sms:ar. Tack till Er som läser
och får mig att vilja litet till.
Kattfajt
Augusti och Tillberga har gått på is.
Viggo har rest till Ystad för ännu en
elitturnering i handboll, den sista
idrottsliga stora grejen innan skolan
börjar nästa tisdag.
Snart är det höst. Det ska bli mysigt
trots allt.
Vi vet fortfarande inte om vi får lägenheten
på gården längst bort. Men jag hoppas.
De sista dagarna har saker och ting tornat
upp sig här på gården. Det råder undantags-
tillstånd. Det är närapå att vi håller oss inne.
Ryggknas
Jag gjorde ett försök att lura mig själv (och Pernilla).
Lovade träning och det straffade sig direkt. Jag hann
inte mer än att säga ordet innan ryggen gav upp.
Nu kan jag varken sitta ligga eller gå..
Mum pratar om en massör som utlovar undergörande
massage av enkom stjärten i 60 minuter. Han svänger
trollspöt i närheten av Enköping. han får göra vad hur
han vill. Jag behöver h j ä l p .
Pajksatning i Lululand
killekill
Jag har en sång i bröstet, ett hav av bilar, fyra barn
och en hoper tankar som inte lämpar sig för tryck.
_________________________
In Memorian
Jag tänker på det som en hyllning till livet.
Och all kärlek som ska sammanfatta den
lilla stora människan som efterlämnar
avtryck och stor sorg hos de som står
kvar då det är dags att gå skilda vägar.
Jag läser dödsrunor och blir alldeles
tillintetgjord somliga dagar. Som idag,
DN, då jag läser till minnet av
Jacob Modig;
Du är frånvarande den här sommaren också
fast din närvaro är genomskinlig och klar,
liksom samlande sommarljuset i en hand.
I detta semestermuseum med resterna från gångna år,
de långa lovens troféer, albumblad med bilder
där alla kisar mot solen, rostiga gungställningar,
bleknade parasoller, är allting nött av ålder utom du.
Gräsmattan gulnar och augustimörkret
tar över rodret, sätter kurs mot höst.
Sommarljuset är du,
ingenting annat än du,
ingenting.
Jonas Modig
På Nytis
Odd på Nytorget
Tusenbröder
Nytis
Viggo och Vilde
_________________________________________________________
Äventyr på Skansen
"Jag är begåvad!" skrek Vilde. "Mamma, vad är begåvad?"
Dalkurd
"Vad har du?"
Fägring
Grismys
Och varför inte litet närgånget Kaninmys?
Kärlek
Busted - HuliganOdd prövar lyckan
Sverige på Skansen
________________________________________________________
Superstars
Magda och Pärra
________________________________
Folkungagatan
Ibland längtar man tillbaka. till då och minns. Under en tid bodde alla mina
drömmar i en rund lägenhet på Folkungagatan.
______________________________________________
Rymmarna
Hos oss råder trotsålder - GRANDE
oavsett ålder. Dessutom har samtliga
utvecklat en sällan skådad talang
för rymning.
Jag och mini är undantagna.
Än så länge.
varannan blind
Undrar varför det uppenbara är så svårt att se.
Selektiv syn, finns det?
flyktigt
Jag trippar litet försiktigt
på tå. Det är trivsamt
och läskigt med flygfän
i magtrakten.
Längta ut
Det har tagit sin tid men nu börjar det dra i
jobbtarmen. Jag anar att jag varit så djupt
inbäddad i bebisludd att jag inte ens
reflekterat över världen utanför.
Nu längtar jag efter arbetskamrater som
kan tänka själva, som inte springer då jag
vill prata med dem och inte krisar ihop var
och varannan minut. Det gör nog att jag får
fundera på ett annat yrkesval. Vilket som.
En tyst kobbe duger fint. Jag är inte så
kittslig.
ordtorka
Jag är sannerligen en prövad kvinna just nu.
Ett av mina barn har utvecklats till en rymmare.
Det är bara då han tittar på simhopp som han
sitter still(!).
Mina ord tryter. Jag måste fylla på med nytt.
Mina böcker längtar efter mig, men jag vågar
nästan inte börja läsa. För det är svårt att
fastna i en bok som man sedan aldrig har
tid att läsa. Kanske ändå. Jag bullar upp med
spikmatta, ljus, ett gott te och sedan en bra
bok. Återkommer med val av bok.
När natten kommer ska jag gosa Beppe.
(Alla borde ha en sexmånaders att njuta
av. Han tycker om att hoppa, kryper, men
mest av allt tycker han om att sitta och bli
pussad på. Älska!)
Stenis berättar jag om imorgon ;)
Nattkram, Vicktoria
________________________________
MamaMia
Jag ser att det är dags att utse Årets Mama.
Förra året vann Vimmelmamman Lotta Gray.
Idag vann jag; Dagens Mama.
Herregud! Tänk att vi kom hem, med alla barn
och ett hyfsat intakt förstånd i bagaget.
Men ryggen är paj. Imorgon ska jag berätta
om Stenis magrutor och Ravellis ego.
Och så litet bilder.
nattkram, Vicktoria
Smuts på djuret
Vi gör natt. Barn tvättas och stoppas ned i nattsärk.
Vilde: Odd har smuts på snoppen.
Jag har också smuts på snoppen.
Moi: Nä, du har ju ingen snopp.
Vad är det du har?
Vilde: Mmmm... Mmmm. Det heter.
Det heter DJURET.
Thats my girl! Klart det heter djuret. Japp, jag köper det rakt av;
DJURET. Inga meserier här inte. Snoppen och d j u r e t.
vink vink
Ett augustivarmt Stockholm säger hej.
Och så jag förstås.
Kram
Viggo är bäst
...men laget förlorade finalen efter en rafflande förlängning.
VIK p95 är Sveriges näst bästa lag i sin ålder.
______________________________________
Snyggaste stöveln
Japp! Äntligen! Kristina (länk bland mina länkar) nosade rätt på bilden.
Nu ser du; snyggaste stöveln! Nu kan man fråga sig; har en fyrabarnsmorsa
råd med sådana här utsvävningar? Nej, kanske inte. Men man kan tänka
sig en sammanslagning av jul och påskpresent. Och födelsedag.
Undrar just vilken färg som vill bo med mig och mina raggare.
hejdå hejdå
Jag ska packa in min familj och åka till Sthlm.
Först packning, dusch, Magnus och litet
blankettskrivande.
Imorgon kommer Viggo och mamma. Jag har
för avsikt att hitta den roligaste lekparken,
göra Skansen, äta på Roxy och spana in
Salming på nära håll.
Om jag är dålig på att höra av mig; det är inte
du, det är jag.
Viggo sportar
Viggo och hans lag spelar i Sverige Cupen.
Just nu är de i semifinal. Med andra ord är
de ett av de fyra bästa lagen i Sverige.
Spännande.
Nästa måndag spelar han återigen en elitturnering,
men då i handboll. Jag som, på allvar, trodde att
teater var hans gebit.
____________________________
ett inre eko
Jag för ett inre samtal, där jag bannar mig själv.
På kaféet träffar jag kvinnorna som ser och
förstår. I snåren finns möjligheterna, gömda
men där. Det handlar om att vara vaken och
fånga viljor på flykt.
Happy Pride
Pride
- Viggo, vakna!
Bildbevis
Att Odd inte är så road av sin lillebror är ingen hemlighet. Nu har jag
lyckats fånga dem på en och samma bild.