Nattens Zlatan

Zlatan gjorde mål.
Men jag känner inte igen honom.
Är han nervös?
Mår han dåligt?
Jag tror att han längtar hem.
Jag längtar säng.
Godnatt.

Hasbeens stövlar

Okej, de är fantastiska.

Men är de 3200-fantastiska...?

Det är litet oklart.

Kan jag tänka mig bli begravd i dem?

Och hur ska jag få råd?

Horeri - det är väl tillåtet?

Världens äldsta yrke, liksom.

 

 

Mat och sånt

Jag försöker skapa litet struktur, några försiktiga linjer
i sanden. Väl medveten om att att de när som helst
kommer att spolas bort i en skummande våg.
Dagistider för de fyra kommande veckorna,
idéer för mitt Core-pass som jag ska ha på
måndagar (med start 7 september) och en
matplan. Mat är just nu sådär hopplöst tråkigt.
Jag har ingen inspiration, men jag lyckades
hitta mina gamla menyer från i höstas som
jag nu tycker ser onödigt ambitiösa ut.
Jag återkommer när jag snickrat färdigt.
Har du några mattips att dela med dig av?

Dalkurd

Ibland önskar jag att jag vore kurd. Och född i Dalarna.

Proppmätt

Jag är ingen renlevnadsmänniska.
Absolut inte.
Men äter han inte  o n o r m a l t
mycket? Typ hela tiden och jämt.
Det kanske därför jag går ner i vikt.
Att leva med honom är rena rama
bantningskuren. Du blir mätt av att 
bara titta på.
_____________________

Se till mig som vuxen är

Tv, jag har slutat titta på tv. Med undantag för
viss sport och barnprogram. Ikväll gjorde jag 
ett undantag för "Se till mig som vuxen är",
en kortfilm från i år. En film om vänskap,
familjerelationer och att bli vuxen. Jag tyckte
om den. Och grät. Kanske tyckte jag om den
för att den fick mig att gråta. Det är inte så
noga.

Barnet och fågelholken

Det luktar "uff", kjolen är "vackert"
och hon "dånar av feber". Hon klättrar
högst och stoppar pekfingrarna i öronen 
då hon själv skriksjunger Pippi Långstrump. 
Enligt egen utsago är hon "begåvad" och
lillebror är "för liten och fattar ingenting".
När mamman på sitt mest pedagogiska
morgonhumör förklarar att "man inte 
behöver prata hela tiden" förklarar hon
"men jag  k a n  prata  h e l a  tiden".
Om hon kan. Hon kan allt och inte bara
i smyg. Om du missar att bekräfta det
hon just sagt upprepar hon sig tills du
har förstånd att verbalt påtala att det 
sagda faktiskt gått fram.
Hon kan räkna till tjugo och rabblar upp 
veckans alla dagar med lätthet. 
Snoppar är roliga och hon lägger ner 
avsevärd tid på pottan i väntan på kisset 
som tycks ha kommit på villovägar.
Och högklackat bemästrar hon med den 
äran.
Men framförallt får hon sin mamma att 
gnissla tänder, se ut som en fågelholk
med ett överfyllt hjärta.
Hon gör något med mig som ingen annan
någonsin har gjort. Hon kan konsten att
utmana och bär på trick världen aldrig 
tidigare skådat. Hon får mig att inse värdet 
i god kosthållning och åttatimmars-sömn.
För hon är faktiskt bara två-och-ett-halvt
och den här resan har precis bara börjat.
Jag undrar var vi hamnar.
________________________

otillräcklig



Ibland är  t  r  e  små barn väldigt mycket.
I varje fall om man inte begåvats med fler
än två armar och tio fingrar...



Lördagskneg

Det är jag som är sambandscentralen för familjen Bagi.
Ett högst ofrivilligt jobb, som jag sa upp mig ifrån redan
år 2000, men som jag aldrig tycks komma ifrån.
Så här sitter jag nu på HK på Östermalmsgatan och 
driver på mina mannar. Flyttkartonger till Bomansgatan
och slöhögar till Langenbergsgatan.

Pärra blir idag fotad på familjen Bonniers golfbana 
utanför Stockholm tillsammans med Brolin och 
Kenta Nilsson.

Och vädret. Vad blir det för väder?

Fin lördag önskas.