Bildbeviset


Pärra bearbetar nya skridskor i ugnen, inomhus och utomhus.
Den påklädda versionen.






jul i korthet


Mormor

Oddi

Vilde och Sandy

Beppe

Bajenjul

Sessa

Fosshaug-Modin

Bedagad Sessa

Happy tisdag!


Jag har farit fram som en furie här hemma. Beppe på höften och diverse
städdon i den lediga handen. Blå Comfort är min femte bebis och
tvättmaskinen går på högvarv. Jag ska passa på och njuta ikväll för
i morgon är det som vanligt igen.


_________________________________________________________


Bandy-nöjd


Jag hade glömt bort att han kunde vara så här nöjd,
småputtrande och ja nöjd helt enkelt.
Någon pajade bilen. Han ryckte på axlarna och tog
silverfräsar´n till bilfirman. Han åt lunch och kom tillbaka
för att plocka upp två barn för besök på biblioteket och
mys med någon slags media.

Det är förjäkla härligt; det där bandy. Man kanske skulle
prova ;)




Bilinbrott


Vi var litet förutseende och ställde bilen i parkeringshuset
i natt. Det tyckte fönsterknackaren var bra. Då slapp h*n
stå i kylan och arbeta.
Så snart finns Pärras kråkfötter ute till försäljning, får man
förmoda.
Ja ja, det finns nya rutor, väskor och grejor till försäljning.
Och Pärra är en fena på att rita. Det ordnar sig.


____________________________________________


Happy måndag!



Det är så härligt när jag får njuta dem litet
var för sig, i små och ännu mindre klungor.
Busborgen med Odd och Vilde på
eftermiddagen igår, filmmys och tåflört med
Viggo igår kväll och Beppe då och då under
natten.
Idag bjöd dagen på egentid med Kristina,
shoppat litet till mig själv och bytt en hel
hög med julklappar på Po.P.
Ikväll ska jag boxas är det tänkt. Nu hoppas
jag att det blir så.

Happy måndag!
______________________________

Tillägg:
Barnvakten blev magsjuk. Och träningstillfället
gick om intet. Nu närmar sig vårschemat och
mina boxpass med stormsteg. Och jag behöver
träna.


Tillnyktring



Det är inte min avsikt att bädda för att minska alla fall.
För hur ska han då lära. Men ändå.

Jag ser honom inte med nyktra ögon där han stryker bort hår
ur ansiktet med baksidan av sin lilla hand.
Kanske är det för att jag tror mig känna igen hans rädsla för
det mörka och det ännu ej uttalade som lurar i det okända,
men det mest troliga är att det är för att hjärtat ännu inte är
uttrustat med ögon.

I henne har han sin tolk, som ser hans rädsla och försvarar
hans ängslan. Tillsammans är han mindre ensam, tänker jag.
Inte för att minska alla fall. För hur ska han då lära. Men ändå.







Brinna brann brunnit


Foto: Peter Krüger

Doften av liljor och ljudet från en rastlös kropp.
Han är på isen och jag andas ut.
Det är liksom enklast så.
Rastlösa själar ska göra sådant som sätter en
värld i brand. I varje fall gör de ingen nytta,
roterande, i en soffa.



__________________________________________________