en kväll på Östermalm


the prince

Sandy och Beppe

Viggo

Oddi

familj

partners in crime

Och sedan var det dags att gå och kissa och gå och lägga sig.

Notte.



varmt i <3


Viggo är här. Imorgonbitti ska vi ut och kubba, har han lovat.
På vår lov runt stan plockar vi upp Sandy. 

Kan man göra annat än att älska vädret, kidsen och de 
fantastiska vännerna?
Tjoho!




varning för vinterattribut


Det går fint. Jag finkonverserar eller inte alls.
När vi träffar människor aktar jag mig för att
ikläda mig bitterfitta-mössan (och nej, det är 
inte enbart för att det är varmt ute).

Strategin är tydlig: slaget ska vinnas med ett 
leende. Litet lyckligare så och alltid retar det 
någon.


_________________________________



avstånd



Det är flera kilometer mellan långsidorna på köksbordet.
I varje fall känns det så - i magen.


olika liv




Betänk att lättälskat och slutälskat föddes samma dag.

Förunderligt.


________________________________

One love


Det här är mitt väder.
Egentligen är det snålblåst och hagelskurar.
Men vem fan bryr sig, för det är varmt och
glassigt. Också.

Idag älskar jag familjen Bagi litet extra mycket.
Och Sandy. Och Sofia. Och Linda.
Tack gud för det.



bot och bättring

Jag vet inte vad som har hänt,
men någonstans felar det.

Jag som alltid kramats och varit
nära, drar mig nu undan och
duckar i snåren.

Ikväll har jag filat fötter, manikyrat,
lagt mask och plockat. Nu kanske
jag kan våga mig på ett närmande 
eller två. Men se det som en 
uppvärmning eller en stilla stretch.
För på lördag... då!


vi leker


Klockan närmar sig halv tio på kvällen
och barnen som inte sovit en endaste 
blund under dagen leker fortfarande 
pussleken med varandra i sängen.
På teve leker USA mot Brasilien och
i verkliga livet leker mamman bort
tvätt och disk.

Att älska den här värmen hela vägen
till månen och tillbaka igen.




Happy hour



Fredagar då är det fest kl.17.30-18.30.
Jajamänsan, Astrid Lindgren har sin 
paradtimma som börjar med Madicken 
och avslutas med Emil.
Och som jag älskar Madicken - från botten
till toppen. Jag ser olika saker vid varje ny titt.

När jag var liten hade jag Emil på skiva,
LP-skiva. Jag kan Emil utantill. Jag minns
till och med var hacket i skivan var;
"Emil, nu har jag väckt upp hönsen från
det döda, de döda, de döda de döda..."
Idag irriterar jag mig mest på Emils
idiotiska och irrationella (adhd) farsa.

Barnen?

Vilde tycker som mamma och himlar förtjust
med ögonen åt Madicken. Och Odd går ut
ur rummet då Emil-vinjetten går igång.
Han är rädd för Emils pappa. Förstås.

Det är en ynnest att få se de här filmerna 
på nytt och återupptäcka Astrids fina och
brokiga familj.



________________________________