Att gänga (sig)
För mig är det inte aktuellt. Inte alls.
Jag vet bara hur man ställer in bröllop.
Här får du de bästa giftastrixen.
Olika slags bildbevis
Bilder lånade från NA. Fotade under Tillberga - ÖSK-matchen.
Jag vet inte jag, men det är bra att jag är stark.
Jag kan kånka både små och stora män.
Och ibland har jag huvudet på skaft, då ägnar
jag mig åt att fotografera och filma.
För man kan aldrig så noga veta när man
behöver skavande bilbevis nästa gång.
_______________________________________________________
Ane Brun
Det glamorösa spelarfrulivet
Tillberga vann. Nu är de i elitserien.
Pärra ska spela tills han dör, säger han.
Jag antar att det är svårt att slita
sig från hemtama bänkar.
Jag känner lika. Är inte trygg om jag inte
får sitta ensam på lördagarna, äta upp
överblivet lördagsgodis och snitsla
någonslags fyllosäkerbana innan jag nanar.
Förresten ska jag nog hälla i mig ett glas
vin innan jag träffar kudden.
Nej, jag tycker att det är häftigt att de
är tillbaka i Elitserien. Förhoppningsvis
för att stanna.
Men det är dags för mig att bryta egen
mark, heja fram segrar som är mina
och ta mig ut någon gång. Eventuellt kan
det vara så att jag har vuxit fast.
I mars kan vi i varje fall se fram emot
Grizzlyman och Saltön på Svt
Bara en sådan sak. Om du är soffpotatis
som jag, vill säga.
_____________________________
TB - Örebro
Bild lånad av VLT. Andreas Hammarbäck gjorde matchens första mål.
1 - 0 i halvtidsvila
2 - 0 (68.12)
2 - 1 (76.35)
3 - 1 (77.47)
4 - 1 (84.34)
Vinst för Tillberga. Hej Elitserien!
Tillberga - Örebro
Tillberga och Örebro får klara sig utan mig.
Barnvakterna lyser med sin frånvaro och
jag utsätter mig inte för att åka på match
med tre barn som med all säkerhet
kommer att dö den stora läktardöden.
Men jag kommer att låta mig bli uppdaterad
via nätet gällande högriskmatchen.
Heja TB!
Svennesnubbar - Guds gåva till thailändskorna?
Jag läser Sanna Lundells kolumn i Aftonbladet
om sexköpande Svennar i Thailand.
Och jag aktar mig som ögat för att läsa
alla pervokommenterarer som spalten med all
säkerhet lockar fram.
Voff
Det är ljust vid 6-snåret
i separata sovrum
några liv bort
ligger framtiden
och skäller
____________________________
Onsdagar på fredag
Det är vad andra kallar fredag, en dag som förpliktar.
Barnen har utrustats med små tandborstar och mini-
dammtrasor. Det är barnarbete när det är som bäst
och slarvigast.
I vilket fall ger det mig utrymme och möjlighet att
rensa hemliga krökta rum, dammsuga och feja
hyfsat ostört.
- Jag vill ha ONSDAG! vrålar hon mitt i vårt
alternativa fredagsmys.
- Va? Det är ju fredag!
- Jag vill ha onsdagar som vi får på fredagsmys!
gråter barnet. Och pekar på påsen innehållande
ostbågar.
_____________________________________
Att älska träning
Jag hade ont innan. Nu har vi tagit det till en annan nivå.
Jag älskar att träna och känslan när kroppen svarar.
Att träna med PT är något som alla borde göra.
Kanske inte jämt, men då och då för att finna ny
inspiration och glöd.
Så tack Carina och Alex!
Pärra kvart i nio och Födelsedags-Påven
Pappan firades en dag senare eftersom han inte var hemma
på sin födelsedag. Det var rosa paket med sjörövar-attiraljer,
allt vad två ivriga treåringar kan önska. Speciellt hon -
Paket-Påven eller Födelsedags-Gudinnan (kanske börjar hon
närma sig gudmor i födelsedagsintensitet ;)
- Grattis på födelsedagen pappa!
- Hur mycket fyller jag då?
- Jag vet inte jag.
- Jo?!
- Jo, nu vet jag. Du blir kvart i nio!
Pisk?
Jag går och knyter mig.
Imorgon bitti ska jag få pisk
av Carina Isaksson och
Boxar-Alex.
Vi får se om jag överlever.
Nattkram.
Imorgon bitti ska jag få pisk
av Carina Isaksson och
Boxar-Alex.
Vi får se om jag överlever.
Nattkram.
Ett väldoftande arsle eller mjuk egendoft?
Fram för bokslukande män som tycker om att träna.
Addera ett visst intresse för givande samtal,
umgänge (gärna med mig) och en varm blick
och du är hemma.
Beckham - är det ens en man? Mer en produkt
i mina ögon. Eller vad tycker du?
Norsk porr och Svenska virkpaniken
Vad var det som hände?
Tänk att allt som krävdes för att
ta Norge ut ur mysgoset var
ett längdåkningslandslag.
Det trodde jag aldrig.
Här i Sverige virkar vi OS-mössor.
I Norge är det porr och isbjörnar
på gatorna.
Omvända roller?
RIP
Jag är död. Ikväll var det ojämt på boxningen.
Så nu finns jag inte längre.
Godnatt.
Russinföken och bajsmannen
Vilde kastar sina russin i toalettstolen och går sedan och lägger sig i badet.
Efter en stund drar hon duschdraperiet åt sidan och spänner blicken i personen
som sitter på toalettstolen.
- Vad gör du?
- Vad menar du?
- Ja, vad gör du? Bajsar du eller?
- Nja ja...
- BAJSAR DU PÅ MINA RUSSIN?
- Nä det var inga russin i toaletten. De var nog nedspolade redan.
- Jag ÄLSKAR ju mina russin! Hur ska jag nu kunna ge dem till hajarna när du har BAJSAt på dem? VA?!
Jag vill också
Jag vet inte om det är avundsjuka. För det är ju på
intet vis så att jag missunnar andra det de äger och har.
Inte alls. Det vore bara så härligt om det kunde kladda
av sig på mig också, det där mysgulliga.
Jag läser Family Living ikväll och kommer jag på mig
själv med att önska att jag också var mamma till två
kaniner med fina namn som Lilla Äpplet och Sonja.
Åååå i hjärtat.
Men så tänker jag till. Inte vill väl jag ha kaniner heller.
Jag tycker inte om kaniner. I mina ögon är de sprättiga
och oberäkneliga.
Jag får köpa skor istället. Höger får heta Lilla Äpplet
och väster får heta Sonja.
Kärlek & varma sockor
Med sockar på fötterna, halsduk runt halsen,
flera baljor kaffe och så mycket choklad
som huset kan uppbringa sitter jag uppkrupen
i ena soffhörnet.
Ute står solen som spön i backen. Om jag har tur
sover barnet någon timma så att jag kan få
skriva.
Men egentligen befinner jag mig mest i avfallspåsen
tillsammans med skräp som uppdagades för en massa
år sedan, saker som aldrig låtit sig redas ut och
ett hjärta som sedan dess aldrig ser ut att bli vad det
än gång var.
Det är tur att mina armar kramar mig så skönt.
För vad som än händer så har jag mig.
Och sämre kan man ju ha det.
Happy onsdag!
Ps. Du, det är pass ikväll kl.18. My treat.
Jag kommer att ta illa upp om du inte kommer. Ds.
Pärra 45 år
OJ! Han fyller 45 imorgon. Och önskar sig en ny bil och kaffemaskin.
Det är bäst jag börjar teckna nu.
Och du Pärra, nästa år vänder det.
Kul mat?
Mat är så tråkigt just nu. E x t r e m t tråkigt.
Om jag inte ser upp kommer det att växa spagetti
ur barnens öron (ur mina öron kommer det intet,
jag vill inte ens äta mat, bara choklad).
Det är nästan så att en bandy-korv känns lockande.
Jag har mycket som behöver ryckas upp, inte bara
en påver kosthållning. Det behövs mer i livet än
blöta febriga barnpussar, trots allt.
Mattips någon?
Jag är så avundsjuk :)
Kärlek
Han har varit varm och extra liten i natt.
Liten mun som sökte min, nära nära.
Jag älskar honom bortom allt förstånd.
För honom kan jag vara vaken dygnets
alla timmar. Kommer jag någonsin
kunna se honom som stor?
Tisdagstilltugg
Det är Kaminmannen och jag
Jag är klart oroad. Jag vill bara ha mer,
mer kyla mer snö mer av extra allt.
Det är klara Kaminmannen-tendenser.
Orolig, som sagt.
Mera snö
Jag funkar bäst i kaos. Ge mig mer SNÖ!
För övrigt är jag fortfande skakis över
gårdagens Dubbeljakt. Nu kanske fler
individuella idrottare förstår fördelarna
med att hitta kraft och styrka i gruppen
(läs; landslaget).
En bit av Nina
Viggo och hans mamma
Jag erkänner. Jag är kär i Sanna Lundell.
Men hon har missat något, ett folkslag,
en falang av grubblande individer nämligen
Emo:sarna.
Jag måste erkänna att deras idé om livet
inte hade gjort några större avtryck hos mig.
Men jag har ju Viggo. Och det är ju tur.
- Dom där Emo:sarna är så himla gulliga!
- Hur menar du då?
- Ja, de är ju så fina med varandra, sitter i sköna små samkväms-högar vid ICA och kramas hela dagarna.
- Mm, när de inte är hemma och skär sig ja.
Vad skulle jag göra utan Viggo :)
Hej Elitserien?
Tillberga överglänste Kalix.
Därmed är Kalix avhängda.
Nu står det mellan Örebro
eller Tillberga.
På lördag spelar lagen mot
varandra i Västerås.
Jag kanske borde skaffa
barnvakt.
___________________
Karmakoma
Å så kom den igen, oinbjuden förstås - magsjukan.
Snökoma
Vem är arg?
Kommer vi någonsin prata om något annat än snö och klass 2-varningar?
Snön är fortfarande fin att se på.
Inifrån.
Men nu snöar det snett underifrån,
Det är sådär.
Beppe skrek i från sin, relativt,
undanskymda plats i vagnen då
vi var på väg till gymmet.
Det var inte långt borta att jag
stämde in i klagosången.
Men jag vidhåller, trots allt,
att det är fint med snö.
Fredagsmys
Beppe får sitt första fredagsmys. Älskade älskade barn!
Litet bandy och en gnutta liv
Jag väntar på att matchen mellan (Eds)Byn och Saik
ska ta slut och att Kuben ska kvickna till (vilken j-la
smäll!). Idrott är livsfarligt.
Därefter ska jag se mer sport alternativt läsa
Bengt Ohlsson. Men jag söker fortfarande efter
nya spännande läsupplevelser. Egentligen funkar
vilka upplevelser som helst, gärna av fysisk karaktär.
Dagens insikter: Jag blir mer och mer som min mamma.
Och Vilde håller jämna steg med mig.
Min köttgryta smakar underbart tillsammans med ett glas
rött.
I morgonbitti ska jag och Beppe träna innan Pappan
leker bandy på eftermiddagen.
God afton.
Kram, Vicktoria
Jag vill också
Livskvalité
Jag gick genom drivis och snöstorm vid 6.30-snåret
för att få andas på en lång matta i en dryg timma.
Och det slog mig att min mage inte fått syre på
länge. Inte på riktigt.
Därefter frukost med människor som jag tycker om
som tycker om mig tillbaka.
Helt plötsligt förstår jag uttrycket; fredagsmys.
Det var på tiden.
Happy fredag.
Morgonyoga
I morgon klockan mitt i ottan finner Du mig
än mer krigisk än i dag.
Jag är krigare och triangel och mot slutet
ett fint tänt ljus.
Magfint
Petters Kukblogg
Hej PMS!
Jag har grälat i dag. Hela dagen har varit en orgie i ett
envist grottande i hushållsgöromål och huruvida de
uträttas av rätt person eller inte. Han vs Me.
Ingen vann. Men jag vek inte ner mig i varje fall.
Tack för det PMS. En annan dag hade jag varit en
mes. Vid tillmälet "CP-jävel" hade jag vikt in
svansen mellan benen för att gå och diska
eller så. Inte idag.
Jag hatar att bråka om hushållssysslor.
Det är under min värdighet. Jag gör gärna
allt, tutti, men säg för bövulen inte att jag
inget gör.
Grrrrrrrrrrrrr Voff!
Bu!
Hemma hos oss har vi två spöken. Det ena heter Pengar
och det andra heter Kärlek. Men vi låtsas att de
inte finns. Och det funkar ju.
och det andra heter Kärlek. Men vi låtsas att de
inte finns. Och det funkar ju.
Män fostrade i trånga svettiga utrymmen
Du är sen till ett möte eller kanske rent av har fått förhinder.
Vad gör du då?
Talar du då om den egentliga orsaken eller skyller du på
att din "gubbjävel" hotar att äta upp dig och barnen i
en tugga om du inte blir kvar hemmavid? Eller ursäktar
du dig med att säga att "idioten" vägrar låta dig gå ut?
Klart jag inte gör, tänker du. Vad tänker hon med?
Solly! Det är inte jag. Det är män. Ja, kanske inte vilken
man som helst utan män som spenderar avsevärd tid i
svettiga omklädningsrum tillsammans med andra
(svettiga?) män.
Det är så oerhört provocerande.
Varför har man då en relation? Eller snarare; varför har
man en sådan attityd? För det förstår ju vem som helst
att de inte menar de de säger utan de säger vad som
förväntas. Av gruppen, liksom.
Men jag ska testa:
Idag kommer jag inte ut eftersom ungjäveln sover och
krönikehelvetet ska skrivas. Gubbfan är på någon jävla loppis
och kommer hem lagom tills de andra ligisterna ska hämtas.
Kul med ungar? Nä, vilket jävla slit.
Nej, det kändes inte bra.
HEJA BJÖRN!
Härliga frispråkiga Ferry. Sällan har väl någon varit så värd ett GULD!
Efter sjutton sorger och femton bedrövelser - VILKEN KRIGARE!
Du kan döma mig men du har inte en aning
Jag ska skriva är det tänkt. Kanske blir det något om att det sällan är som vi tror,
vare sig hos grannen eller din bästa kompis. För vad vet vi, egentligen?
Inte ett enda dugg.
Jag kommer att skriva om den gången då jag hade tillräckligt med is i magen
för att ringa min mamma då jag jagades runt i lägenheten av en man utrustad
med en Global-kniv. Det var en jävla tur det!
För ingen jävel trodde det om honom; för han kom ju från en fin familj.
Hur kunde jag lämna honom? Stackars stackars! klagade de som inte hade
en jävla aning. Och jag utmålades som idioten. Det gjorde ingenting,
för jag tog mig därifrån i rättan tid.
Men jag grät i fosterställning. Och tog mina första sömntabletter för att
kunna sova åtminstone några timmar den sommaren.
Det ska jag skriva om, det och bristen på civilkurage.
Kan det vara något?
__________________________________________________
Kloakmässig?
Det ligger i drivor, alla saker som väntar på att bli avklarade.
Det är otagna körkort, gynbesök och klipptider som väntar
på att bli avklarade.
Jag brukar klippa mig var sjätte vecka. Men så kom lössen.
Då bestämde jag mig för att lugga av mig håret istället.
Så nu har jag knappt något hår som behöver klippas,
bara några långa trötta och flikiga testar i någon oklar
kulör.
Jag ser kort sagt förjävlig ut. Tror bestämt att jag måste
klippa mig innan jag tar mig till frisören, för så här vågar
jag inte se ut när jag kommer dit.
Lästips, tack!
Jag läste ut en bok igår. Mitt läsande har gått i stå.
Det är pinsamt dåligt. Men nu behöver jag lästips.
jag uppskattar svensk litteratur.
Give it to me!
Ordinära rövhål och andra
Vicktoria Bagi hjärta Nina Hemmingsson
Fettisdagen
Semlor är gott. I dag är det fettisdagen.
Antingen kan man göra egna eller så
kan man läsa in sig på en semmelguide
(Stockholm) så att man garanterat når
fram till den bästa delikatessen.
Jag vet inte riktigt hur jag vill att min
semla ska smaka, men grädden ska
vara spritsad med en stor sprits och
locket äts först. Hetvägg är dock inget
jag ägnar mig åt.
Hur äter du din? Och var hittar du din
favoritsemla?
livligt
I natt, då Beppe var som mest sällskaplig,
läste jag om liv som tagit slut och stor
övermäktig sorg.
Det leende barnet fick med ens en
oändligt tacksam mamma med
ett hjärta på bristningsgränsen.
Tacksamhet.
Guld!
Vårat vitaminpiller och Sveriges första GULD!
Att vila
Jag ändrar mig: sömn är underskattat
Det här är ju litet missvisande, men jag hittade
ingen bild på sovande föräldrar. Kanske för att
de aldrig sover?
Jag somnade på biblioteket. Mitt i högläsningen slocknade jag.
Ja, det var jag som läste. Tyvärr tror jag att jag lyckades
"fulsova" också.
Så nej, somn är inte överskattat.
_________________________________________
Sömn är överskattat
Jag har fått sova. I natt sov barnen samtidigt, i ett sträck.
Jag var bara uppe vid ett-tiden och en sväng vid sex-snåret.
Nu är jag helt slut. Det kan inte vara hälsosamt, det där, sovandet.
Favoriter i repris
Jag har fått hem nya filmer som jag har sett förr.
De tål att ses en gång till eftersom de tillhör
favoriterna.
Pensionat Oskar från 1995
Riket del 2 från 1994
Vad har du för gamla favoriter?
De tål att ses en gång till eftersom de tillhör
favoriterna.
Pensionat Oskar från 1995
Riket del 2 från 1994
Vad har du för gamla favoriter?
Man ska inte tro allt man läser
Jag får horn i pannan av att inte kunna måla i rätt nyans.
I morgon är en annan (OS)dag
Jag älskar ju OS. Verkligen.
Men jag hade glömt bort
hur olyckligt det kan vara.
Ja du vet:
- taskig valla
- dopade kompisar
- plötslig snö/duggregn
- dalande toppar
- och toppade dalar
- och i år; den obefintliga grafiken
Små hjärtan på Anunds(snö)hög
Ung eller gammal
Mazarintanten skriver om att vara en ung respektive äldre förälder.
Vilka är för och nackdelarna? Vad är att föredra?
Jag har ju gjort både och; varit ung nybliven mamma och en äldre
dito, men har svårt att se att det egentligen handlar om ålder utan är
mer tecknat utifrån erfarenhet och läggning.
Jag tror inte att man kunde ana det på ytan, men jag var i min själ en
ytterst orolig mamma som ung. Det kan iofs ha haft med första
gången-syndromet att göra mer än det faktum att jag faktiskt var ung.
Som trettiofemåring fick jag tvillingar och var lugnet själv och året efter
kom minstingen.
Jag kan se att min relation till Viggo, som är äldst, har utvecklats och blivit
starkare. Kanske har jag mer erfarenhet idag och är mer klar än vad jag
var då, då han var liten. Viggos pappa var den trygga av oss och Viggo kom
också att bli väldigt pappig som liten.
På det hela taget är jag en bättre och mer närvarande mamma idag.
Men, som sagt, jag vet inte om det har med ålder att göra.
Själv är jag ensambarn till en ung mamma. Och blev en lillgammal tjej hänvisad
till äldre och mer eller mindre kloka människor. Jag hade det väl egentligen bra.
Men jag tror att jag hade varit en gladare och mer lekfull flicka om jag hade
begåvats med syskon. För att inte tala om vilken bra skola det är att ha syskon.
När jag kom till lekis hade jag aldrig blivit kritiserad eller behövt ta en fajt med
någon. Det kom att ta många år, kanske enda upp i vuxen ålder innan jag förstod
att kritik som framfördes till mig sällan hade med min person att göra utan
handlade om vad jag hade gjort eller sagt. Att det faktiskt var åtskilt var för mig
ytterst märkligt.
Så skaffa barn tidigt eller sent, men kläm gärna in ett syskon eller två.
Pekböcker
Finaste lilla boken av Lena Van Rooy:
Alla hennes böcker har varit uppskattade av mina barn.
Du köper dem hos Russinnet
.
Alla hennes böcker har varit uppskattade av mina barn.
Du köper dem hos Russinnet
.
Valår
Det är valår. Det har inte smygit obemärkt förbi.
Inte ens på dockfronten.
När jag var liten var min första docka en negerdocka.
Ja, man sa faktiskt så på 70-talet, då vi i övrigt ägnade oss
åt att leka indianer och cowboys och en och annan
kott-lek.
Sedan dess har jag inte sett några mörkhyade dockor.
Tills nu. Russinnet har bebisar i tre olika etniciteter.
Hurra!
Inte ens på dockfronten.
När jag var liten var min första docka en negerdocka.
Ja, man sa faktiskt så på 70-talet, då vi i övrigt ägnade oss
åt att leka indianer och cowboys och en och annan
kott-lek.
Sedan dess har jag inte sett några mörkhyade dockor.
Tills nu. Russinnet har bebisar i tre olika etniciteter.
Hurra!
Den sköra tråden
Jag lägger en hel del tankar på livet och döden.
Jag inser ju det.
Det borde ju vara jämnt fördelat, tycker jag.
Som förr, då det rådde en ut - en in på Streaman
i snögloppet om vintern.
Men jag vet inte jag. Idag känns det inte rättvist.
Jag tänker på Anna Lindh och Bosse Holmbergs pojkar,
som nu inte har någon förälder kvar i livet.
Hur hanterar man sådant?
Annars så lägger jag avsevärd tid på att oroa mig för
alla okläckta bebisar och deras mammor.
Jag kan inte minnas att jag har varit så här förut, våndats
med rusande hjärta och glasartad blick.
Igår och idag fick jag nästan spel då jag inte fick tag på
Morris mamma.
Som tur var svarade hon och lät som vanligt när jag väl
fick tag i henne.
Kanske beror det på att jag nu är klar med barnaalstrandet
och har gått in i ett nytt mode - mormors rollen?!
Det känns litet tidigt bara.
I mitt h j ä r t a
Det fanns en tid då Alla hjärtans dag var trevligt.
Förbannat trevligt t om.
Nu är jag så beskaffad att jag helst ger (eller kan det
möjligen vara en skyddsmekanism som sätter in då
gåvorna lyser med sin frånvaro), så det gör inte
så mycket.
Men tack fina fina Sofia för det ljuvliga kortet!
Fredagsmyyys
Jag är hemma nu, med bomull runt hjärtat och sushi
på väg ut genom öronen.
Kristina och Karin lindade och Soya sushi fixade resten.
Krök som krök
Nu har jag rensat i prång och små hålor.
Dammsugarhelvetet var igenslammad
i alla skrymslen.
Så jag tänker kirurg. Eller möjligen
gynekolog. Det kan vara en plan.
Kärlek
Han Ä L S K A R sin storebror. Han tjuter av lycka så fort han är
i närheten. Inget har någonsin varit enklare att förstå.
Vad är väl en bal mot en uns föräldra l e d i g h e t
Föräldraledig. Umgås och gosa barn.
MohahahahahaHAHAHAHAHA!
Va?!
Städa, tvätta, damma, laga, handla
och greja ihjäl sig.
Och när alla kommer hem syns inte
ett spår av vad man ägnat större delen
av dagen åt.
Vilken sabla dumhet!
Egentligen borde jag stuva ner Beppe
och åka till Thailand, bara han och jag.
Jag skulle läsa roliga sagor och smörja
honom med allsköns myggmedel.
Beppe och jag, som en hyllning till
livet.
Tillsvidare är det jag och svabben.
Och Beppe och toaborsten.
______________________________
små onsdagssmulor
Jag är hängig. Det är något i kroppen som
inte har bestämt sig för var det ska ta vägen.
En timmas träning gjorde varken till eller ifrån.
Nu på kvällen var jag in på Affair i fem minuter,
just när de hade stängt. Jag hittade en kappa
som det stod mitt namn på. Så jag blir nog
tvungen att fika och handla litet här framöver
hos dalkullorna borta på Öster Mälarstrand.
Mamma var här och nattade barn och plockade
mina stygn i ansiktet. Det visade sig vara svårt.
Vi såg The Wrestler. Men jag vet inte jag.
Så här i efterhand kan jag bara känna
en klump i magen; stackars Mickey.
To the left
Socialdemokraterna ringde. De behövde ett ansikte utåt.
Jag gissar att de vill nå alla fängelsekunder med ADHD.
Bra grej! Men bara om vi får betala mera skatt, så att
vi får en fungerande sjukvård och en bra tillvaro för de
som behöver det mest.
Avd. Snygga syskon
Ur led är tiden.
Viggo och hans mamma
- Viggo, ska du ha kvar den här Barcelona-handduken?
- Nej, det är inte nödvändigt.
- Kan du inte ta med dig den till träningen och glömma den där?
- Nej mamma, så kan man inte göra!
- Nähä, varför inte?
- Det betyder merjobb för någon annan. Och så gör man ju inte.
- Herregud! Var kommer du ifrån?
- Äh, jag blev väl så här för att du inte är sådan.
---
Jag kan inte vänta på att han ska begåvas med cancer
eller något annat som skänker tacksamhet för det han har.
För jag kommer inte att finnas så länge.
Och jag vill inte.
Dessutom kan jag inte minnas vad jag tyckte var fint.
Och bra.
Barfota
22 tjejer va?!
Om söndag
Svt 1 måndagar kl.20
Bild lånad frå Vimmelmamman
Herregud i himlen! Jag ser Himlen kan vänta
och jag gråter ihjäl mig.
Fina Frida, George, Martin och alla mina vänner
från 2008 är tillbaka igen.
Livet och döden på ett och samma bräde.
____________________________________________________
Ungdoms-SM i handboll
Vi såg Viggos lag få spö igår av Sveriges bästa
handbollslag, Ystad pojkar födda 95.
Jag var imponerad. Ystad var finurliga och spelade
med kluriga kombinationer.
Kanske såg jag först igår hur pass bra Viggo är.
Oerhört duktig. Och kusin Ferdinand är ett krutpaket
och urhärlig att titta på.
Jag inser att även framtiden kommer att vigas åt
en hel del handbollstittande. Frågan är varför jag
inte insett det tidigare. Ganska korkat, faktiskt.
Barnrumsinspiration
Var lägger man tre barn, om de inte ska ligga ovanpå sin mamma.
Så här? Ovanpå, förstås.
en strimma måndag
Tre fång multikolorerade tulpaner i en Iittalavas
och en timmas morgonträning är mitt
livselexir idag.
Happy måndag!
Efterlysning
Vilde vill att vi ska gå i en Cirkusparad,
annars tänker hon inte vara med.
Kan det vara så att hon redan nu förstått
att tillvaron är en smula rörig.
Men parad?!
En strimma helg
Vi ser handboll, noterar att Dolph gör succé
och masserar varandras fötter.
Vare sig mer eller mindre.
Happy söndag.
Huset fullt!
Viggo är hemma. P reste aldrig till Kall. I morgon kommer Sandy.
Så huset är fullt med andra ord.
Viggo spelar Ungdoms-SM i helgen. Det är steg 4 av 5
och går av stapeln i Västerås. Eftersom vi är så många
vuxna här innebär det att jag äntligen ska få se Viggo spela,
åtminstone någon match.
I kväll har vi tittat på Skavlan. Njutigt! Därefter såg jag
andra avsnittet av Solsidan. Och jag blev inte besviken.
Nu en klunk Cocilana. I morgonbitti tränar jag med barnen
instuvade i barnpassingen.
Kram och sov gott.
Hurra!
Jag skulle ju bara skriva av mig litet var det tänkt.
Det har jag gjort i fyra år nu. Idag fyller bloggen
f y r a år.
Min kompis och, stundtals, livlina fyller år idag.
Hurra för oss.
___________________________________________________
Trivselbuss eller ångestkarneval
Hur vore det om man kunde få något j-la svar någon gång.
Är det för mycket begärt?
Ska du åka eller blir du hemma?
Kan jag få veta, jag har nämligen litet livsrum och helg
som behöver planeras. Mat behöver handlas, tråk ut
och mys in.
Hurry! Jag har ett liv som väntar på att få kliva på.
Hellre en penis i handen
Hur ska det gå?
"...vi var aldrig kära i varann, det kändes bara likadant"
Fröken Horn
tjyvtjockt
Ivägkrånglade barn genom snödrivor och
en och annan pulkabacke med ångest.
Jag häller litervis med kaffe ovanpå mina berg
och funderar på vem som skulle kunna tänkas
vikariera i den här verkligheten som jag duckar
så duktigt inför.
För det är lika tydligt som en blottad tandhals.
Men ändå; tre ton fetvadd runt mitt omtumlade huvud.
Vad är det för jävla fel på mig?
Alltid aldrig
Vi lever separat och olika,
åtskilt och fjärran.
Aldrig nära och förtroligt.
Aldrig vi.
7 sanningar
Jag har blivit utmanad. Utmaningen ligger i att berätta sju saker om mig själv som jag antar att ni inte redan visste. Det blir svårt, jag har ju sagt allt. Eller inte.
Och så måste jag skicka vidare till sju andra bloggare som jag vill veta mer om. Det kan jag inte, för jag gillar inte kedjebrevsförfarandet. Men den som vill och känner sig manad får gärna plocka upp utmaningen. Kanske Marie, Åsa, Mange, Sandy, Sanna, Mallan, Kim och C.
1. Jag bär på en ständig längtan. Jag längtar människor, platser och andra slags liv. Mitt hjärta är splittrat och delas av många.
2. Jag önskar att min Tourettes fick fritt spelrum. Inombords är jag fullkletad av opassande ord som längtar efter att göra allmänna platser osäkra.
3. Jag trodde att jag var en otålig människa. Det har visat sig att jag bär på ett överdrivet stort tålamod. För stort för mitt eget bästa.
4. Jag tror på Karma. Men snart måste det ge utdelning för att jag ska kunna fortsätta tro.
5. Jag är en hemmagris. Mitt hem är min borg. Om du är snäll får du komma hit och leka.
6. Jag är oerhört taggad inför det kommande valet. Allt är politik mina vänner - ALLT.
7. Jag är en tråkig människa, men jag tror på kärleken. Trots allt.
Han är sötast
när han inte kräks.
Carola kan
Vilken tur att det finns människor som förstår vad nödställda barn på Haiti
v e r k l i g e n behöver!
Mästarnas mästare
Mellan kräkorna tittade jag på MM.
Vi har ju älskat Armand, en varm vinnare.
Och så går (även) han och plockar ut
en tjej till duellen.
Vad är det med de här grabbarna?
Och med det menar jag att Johansson
och Sjöberg INTE lottade sina val
av motstånd i duellen.
En lottning är ju hur tv-mässig som
helst och produktionen borde ha
krävt att få filma lottningen.
Nyvallat
Jag ser Gröt, svett och klistervalla på Svt,
lever mig in och längtar OS.
Och önskar att jag satsat på skidåkning.
Jag som hatar att åka på längden,
känner helt plötsligt att skidåkning är
fantastiskt.
Då har han lyckats, dokumentärfilmaren
Johan Candert.
Hej DD-kupa!
Illustration: Marie-Louise Sundqvist
Det var ju bara en liten grej. I och för sig en liten grej
som såg ut att kunna växa till sig och ta över mitt ansikte.
Jag hade tid på sjukhusets öronmottagning vid ett-tiden.
Jag vilade i lugna rum med bra lektyr innan jag fick
lägga mig skönt tillrätta för att låta mig sprättas i.
Jag måste erkänna att jag tyckte att det var en herrans
massa väsen för mycket litet, där jag låg invirad och
avskärmad från den stora kniven. Ja, nästan genant.
Tänk att det ska krävas en avkopplande operationssal
och några gröna tomtar för att en fyrabarnsmamma
ska få lägga upp fötterna under drygt en timma.
Jag tror mig börja förså varför människor blir
plastik junkies. Ja, mer än för de uppenbara orsakerna,
menar jag.
Så nu funderar jag på vilket som behöver åtgärdas först.
Förlåtelse
Han säger det så bra, Martin Hedén:
Har du någon att förlåta? Kanske dig själv?
Om du känner att du har någon att förlåta så kan det vara så att du känner ilska, bitterhet, hat, äckel eller annan negativ känsla mot denna person. Kanske skuld eller skam om det handlar om dig själv.
För att förlåta behöver du stanna upp och komma i kontakt med dom känslorna som finns där innan den negativa känslan. Känslan som finns där innan är nästan alltid rädsla eller sorg.
Det enda sättet för dig att växa är att komma i kontakt med ursprungliga känslan. Stanna kvar där och uppleva den. Instinkten kommer vara att fly undan den - att fly in i ilska, hat eller bitterhet. Gör inte det.
Bara efter några dagars övning att stanna kvar i ursprungskänslan - sorg eller rädsla - kommer öppna ett helt nytt perspektiv. Det där du tänkt på innan om att förlåta kommer att komma av sig självt.
Så förlåtelse är ett resultat av ett växande. Något som kommer av sig själv. Det är inget du "försöker" göra.
______________________________________________________
Jag ska verkligen försöka växa. Eller nej, inte försöka.
Så jag växer, helt naturligt, och förlåter.
Hur går det för dig då?
Har du någon att förlåta? Kanske dig själv?
Om du känner att du har någon att förlåta så kan det vara så att du känner ilska, bitterhet, hat, äckel eller annan negativ känsla mot denna person. Kanske skuld eller skam om det handlar om dig själv.
För att förlåta behöver du stanna upp och komma i kontakt med dom känslorna som finns där innan den negativa känslan. Känslan som finns där innan är nästan alltid rädsla eller sorg.
Det enda sättet för dig att växa är att komma i kontakt med ursprungliga känslan. Stanna kvar där och uppleva den. Instinkten kommer vara att fly undan den - att fly in i ilska, hat eller bitterhet. Gör inte det.
Bara efter några dagars övning att stanna kvar i ursprungskänslan - sorg eller rädsla - kommer öppna ett helt nytt perspektiv. Det där du tänkt på innan om att förlåta kommer att komma av sig självt.
Så förlåtelse är ett resultat av ett växande. Något som kommer av sig själv. Det är inget du "försöker" göra.
______________________________________________________
Jag ska verkligen försöka växa. Eller nej, inte försöka.
Så jag växer, helt naturligt, och förlåter.
Hur går det för dig då?
Sköna söndag
Jag har haft en sådan härlig dag tillsammans med mina barn.
Vi har egentligen inte gjort något speciellt utom att leka
hela dagen. Det gör vi ju alltid i och för sig. Men idag flöt
dagen fint. Kojor och järnvägar har byggts, nallarna har
matats och pussel har länkats samman. Och då då har mat
skyfflats in och plockats ut och tvättberg krympt.
Vi lekte ute i allt det vackra vintriga. Det är så magiskt
ute och jag har kommit på mig själv med att känna mig livrädd
för att vintern ska ta slut. Jag vill inte!
Mamma kom en stund på eftermiddagen. Vi fick bjuda på
nybakad kladdkaka med grädde. Barnen fick syn på pappa
på tv och konstaterade att pappa snackade med grabbarna.
Imorgon ska jag till sjukhuset för att mejsla bort en liten grej.
Och innan vi vet ordet av har vi tisdag.
Nattkram,
Vicktoria