Maxwell - Cococure
Världens bästa Erykah
Amerikanerna är upprörda över videon. Vad tycker du?
falla föll fallit
Att lämna
Han vill bli lämnad ifred. Jag ringer för ofta, säger han.
Han vill ha f r i t i d. Och han har fått för sig att jag
tycker att vi har det underbart.
Nej, det var inte menat som ett påskskämt,
utan mer som en hälsning från den västra
sängflygeln.
Bra. Då vet vi. Har vi hälsat färdigt nu?
Baby, jag ska ge begeppet att bli lämnad ifred helt
ny innebörd.
Onödigt mesig
Det kan vara svårt att se med blotta ögat, men jag är rätt harmlös.
Nästan ofarlig. En ofarlig m e s
Nästan ofarlig. En ofarlig m e s
Dödligt liv
Dagens boktips
Pärras nya hemmafru?
Fortsatt knöligt
Han klämde. Och kände.
Kanske hade jag hoppats
på inbillade knölar.
Men de var där.
Och jag har en remiss.
Eftermiddagen har spenderats
i cirklar. Där den ena tog slut
tog den andra vid.
Jag provade med några timmars
träning. Inget hände.
Nu ska jag se om Videocrazy
på SVT1 gör underverk.
Annars provar jag med
öronproppar och sömn.
Fridens.
Perspektiv 1.1
Det bor en (gul)mes i varje förälder
Det finns vänner vars entré in i föräldraskapet man längtar mer än
något annat. Det som tycktes störtlöjligt innan är sådant som sedan
får dig att lägga huvudet på sned och kvida fram en truddilutt.
Det bara blir så, per automatik. Jag lovar.
Du baby, du kommer att vara den värsta sorten.
Och vad gör vi om du får en f u l bebis?
Vem snodde min lugna fina bebis?
Han faller från höga höjder och lyckas genom höga skrik sätta sig
i respekt hos sina äldre syskon. När han blir arg skallar han golvet
och stampar takten med ilskna små fötter.
Hans kropp krumbuktar, omöjlig att hålla i upprätt position.
Jag är livrädd att tappa honom.
- Nej, säger han bestämt och ruskar ivrigt på det där lilla huvudet.
Han som var så lugn. Ja, trevlig.
Vad var det som hände?
Rapace hos Skavlan
I fredags såg jag på Skavlan och kippade efter andan.
Visste han var han var på väg, Skavlan?
Ola Rapace tycktes svartare i blicken än någonsin
och Noomi duckade snyggt på varje brännhet fråga.
Jag blev förbannad.
Hur fan kan man offra en människa (Noomi) för ett
scoop?
Det är ta mig fan obegripligt.
Jävla Fredrik! Och förbannade Ola!
Jag lever
Jag är frånvarande. Och min uppkoppling finns inte.
Därav tystnad.
Idag har jag haft pass med ett gäng cykelentusiaster.
Och i morgon ska jag få mina knölar undersökta av
Dr Micke S.
Du når mig bäst på mobilen.
Kram, Vicktoria
Igenpluggat
Jag ska sova. I handen har jag t r e öronproppar.
Det är litet oklart varför.
Jag tror att jag startar med en i ett öra, eftersom
jag sällan eller aldrig vågar täppa till helt.
Gudbevars.
Nattkram.
en knöl flera knölar
Det är något fel på mig. Jag har svårt att ta mig själv på allvar.
Jag ser, men väljer att titta åt ett annat håll.
I mötet med andra, kända eller okända, beter jag mig som en
mögelvovve. Jag ser, granskar och tar itu med allt med avvikande
lukt.
Men idag då knölen fick sällskap av något svullet och smärtsamt
i ena armhålan, då ringde jag. Jag hörde mig själv be om ursäkt för
att jag störde, att det nog inte var någon fara och att jag nog
drabbats av en annorlunda typ av träningsvärk.
Sköterskan gick inte på fråga-svara-taktiken, utan gav mig en
snabb tid. Litet för snabb, vid närmare eftertanke.
Uppdrag granskning
Plötslig deadline och jag ska skriva krönika.
Det enda jag tänker på är Svt's
Uppdrag granskning och "Linnéa".
Min förra krönika handlade om just det här
som avhandlades i gårdagens program,
nämligen bristen på civilkurage.
Kan jag skriva om det igen?
Idag kan jag inte tänka på så mycket annat.
Handyman 1.1
Bingo, Täppas och Timell är med i Efter tio.
Man pratar attraktionskraften i händiga
män.
Det är klart att kvinnor attraheras av en man
som kan bygga ett bo.
Vi borrar på olika håll (Handyman 1.0)
Idag är sista dagen innan helg. Torsdagar är alltid galna.
Allt ska hinnas med. Det ska plockas, tvättas, strykas,
städas och bakas. Blomsterfarbrorn skall föräras ett besök
och småplock ska inhandlas.
Torsdag innebär sista dagen på dagis innan helg.
Och den här helgen är vi ensamma, igen.
Det där huset, som jag inte sett på fyra år, kräver
oändligt mycket omsorg tydligen.
Sedan, när det är klart, vill han ta med familjen dit upp.
Det finns inga möbler, men han har en idé om att barnen
kommer att uppskatta att sova på golvet.
Här hemma får jag hjälp av Mange, som kommer med stora
borren. Jag tänker att det kan vara bra att göra det egna
boendet beboeligt innan man ger sig hän åt något hobbydito.
Men vad vet jag? Jag kanske är litet känslig bara.
Välkommen torsdag!
Lika som bär
och 
Kalles hårcreme
Igår morse, innan dagis, fick 45-åringen ännu en av sina snilleblixtar.
Vildes blonda hår stod åt alla håll i ett kaosartat rufs.
Här skulle det stävjas och fixas till.
Innan jag hunnit reagera hade pappan hällt en halv flaska babyolja
i håret på barnet, som nu såg allt annat än vild ut, mer som en
dränkt katt. Och när han ändå var i fixartagen lät han det andra
barnet få smaka på samma behandling.
I morse då pappa Per skruvade av locket till kaviartuben utbröt vild panik vid frukostbordet.
- NEJ PAPPA! Jag vill INTE ha KAVIAR i HÅRET!
Vilde och Classy Sandy
Hon hänger med huvudet där hon sitter uppkrupen på
en barnstol i mitten av rummet. Alltid i mitten.
- Mamma, vad är det för fel på mig?
- Hur menar du Vilde?
- Det är inge bra. ALLT är så TRÅKIGT!
- Ja, Vilde! Just nu är det tråkigt och TOKTRIST!
Ibland är det bara förskräckligt. Men vi kanske
måste ha det så här tråkigt för att vi ska förstå
när vi har det jätteroligt. Eller ja, det säger i varje fall
Alfons farmor. Annars kan vi prova och ringa Gudmor
Sandy.
Brio-boy
Och redan nu har krig utbrutit mellan rivaliserande pojkar.
Vi står som åskådare till kampen om tåget.
_________________________________________________________
Ibland kopplar hon på den...
...blicken (Vilde och Odd)
Är det att betrakta som en livskris?
Jag har aldrig träffat någon som har tränat så litet som han.
När han gör armhävningar, lyfter barn eller gått i bråkig
terräng får han tennisarmbåge, gikt och blir allmänt svår.
Bara så där. Direkt.
Men nu. Ikväll skulle han ut för att springa 600 meter (!).
Det var för litet mer än en timma sedan. Oroväckande.
Kan det bero på det här? Men å andra sidan är ju inte
600 meter att betrakta som en äventyrlig kraftsport.
Eller?
Intolerans - den allvarliga formen
Han ska resa igen. Han fräser och jag är inte sen att hänga på.
Tål vi inte varandra nu?
Kan det vara så till slut att man utvecklar en allvarlig form
av intolerans? Som laktosintolerans fast annorlunda liksom?
Kan han ha RS?
Han har varit risig länge nu och
har litet tungt då han andas.
Jag tror att jag har kommit på det;
han har RS.
Vad gör man åt ettåringar med RS?
Ingenting, va?
H u r r a !
Han är här nu. En bebis, ett litet syskon
till Morris. En liten söt Otis.
Jag sitter här med en balja fulkaffe med
mycket mjölk i (precis så som Linda vill
ha det) och läser det på facebook.
Och nu ringer hon, min starka fina!
Jag är stolt som en tupp och tillåter
mig gråta som en bebis.
Grattis Linda Jonas och Morris!
Ett konstaterande
Det går fort i hockey.
Skitsnabbt.
Skitsnabbt.
Ett visst mått av självförakt smyger sig på när
- jag kommer på mig själv med att bli irriterad över människor som sitter kvar i sin maskin på gymmet mellan seten, istället för att att köra vidare med en annan övning. Det är då jag överväger att rycka upp mig (för fan) och gå ut och springa istället.
- jag mår illa då jag läser lagom-föraktfulla-modebloggare. Sluta läs! De är ändå inte skrivna för mig.
- jag ojar mig. Mitt val; håll käften eller gör något åt det!
(Zzzz)mamman har gjort det igen
Jag har gjort det igen; somnat på biblioteket.
Mitt i Alfons-boken gick ögonen igen.
När jag väl lyckats brotta upp ögonlocken,
satt barnen tätt intill, väluppfostrat och lekte
med en kulram och en gigantisk nallebjörn.
Nåja, snart ska jag nöjt gå och lägga mig på
riktigt. Idag har jag hunnit med alla barn på
ett bra sätt. På nätterna får Beppe sin beskärda
del av sin mamma och under dagen har Odd
och Vilde varit med och tränat, ätit lunch och
varit på bibblan.
I kväll har jag varit och tittat på Viggo som har
spelat handbollsmatch. Vinst mot Ludvika.
Bra tempo och kul spel.
Nattkram
Matkasse direkt till dörren
Man såg inte ett skit på tv:n (heller)
Pärra åkte till Uppsala för att föreläsa på något hotell
om det röda nystanet och se på bandy.
Bandyentusiasten ringer någon timma innan avslag,
på väg hem ifrån Uppsala, mot tv-soffan och värmen.
På tal om bandy är det numera som vilken godishandel
som helst här hemma. Tydligen är alla b r a bolltrollare
på väg mot Tillberga. Är inte det fantastiskt?
Grattis Hammarby!
treårig tonåring
Hon är förvisso för liten för hormongråt, men ändå.
Timme ut och timme in är världen hård, kall och orättvis.
Buhu!
Vi resonerar. Jag föreslår en något senare uppstigning
än den brukliga runt 5-snåret.
Med munnen som en halvmåne instämmer hon och sover nu
en välbehövlig förmiddags-sömn .
Det är snart slut
Jag är hemma nu, hemma efter en dag på rymmen.
Det hade kunnat sluta var som helst, i en toalettstol
eller på en karibisk ö. Jag hade kunnat boka mig så
långt bort som pengarna räckte. Utan problem.
Men det blev aldrig särskilt spännande.
Jag har mest rört på mig, så där som jag alltid gör,
med undantag för de där snygga brallorna,
den väldoftande krämen och annat som jag
lyckades okynneshandla.
Och så längtade jag efter Viggo. Vi bestämde oss för
att gå på bio men hamnade slutligen framför Solsidan.
Det här barnet har en lugnande inverkan. Tillsammans
med honom blir jag en bättre version av mig själv.
Det är kväll. Jag läser DN På Stan, gråter litet då jag
tänker på singelbananer och längtar bort.
tröst
Han är så fin där han säger oväntat och väntat mjukhårt i mitt öra.
Som en snuttefilt ger han len tröst, men ibland också bassning.
Han är blandade småhopp och en välplacerad gummiklubba.
Allt i ett.
Han är en vän som jag inte vågar hälsa på.
Verve
Change me
Whining me
Herregud! Ta mig härifrån, bort från snor och
allt förbannade j-la hushållsarbete.
Vägra vara arbetsledare!
Jesus, det är så OTACKSAMT!
Välkommen fredag!
Uppstigning en bit innan kl.6, men inte för att träna
utan för att trösta och torka snoriga barn om nosen.
Jag är litet trasig i kroppen, vila är bra och siktar på
träning imorgonbitti istället.
Idag kommer Viggo. Fina fina Viggo.
Happy fredag.
Om man uppför sig kan man få sälja litet till och då kanske kunden vill komma tillbaka
Hon har varit på skönhetsbehandling och har, förutom
själva behandlingen, fått sig en uppsträckning som tog
udden av besöket.
Jag förstår inte det där. Hur kan man som proffessionell,
vad det än må vara, vara så in i helvete korkad att man
gör ner sin kund och dessutom ha mage att ta hutlöst
mycket betalt? Det övergår mitt förstånd.
Själv är jag en skönhetsanalfabet. Innan jag fyllde trettio
använde jag knappt smink (med undantag för några år
som spenderades utomlands bl a i London. Och London
kräver bredspackel). Nyss trettio fyllda gjorde jag entré
i en av Västerås små sminkbutiker och bad den änglalika
varelsen förbarma sig över mig.
Jag gjorde därefter några täta besök och shoppade mig
kreativ och fattig.
Jag är fortfarande inte någon supersminkad varelse.
Det är inte jag, helt enkelt. Men jag kan om jag vill.
Och jag vill bara betala när människor är trevliga
och kan uppföra sig. Då kan jag dessutom tänka mig
att betala litet mer.
Mer och ännu mer träning
Fyra dagar in i veckan och jag minns knappt vad jag har gjort.
En snabb blick i almanackan visar egenträning måndag morgon
och utvecklingssamtal på kvällen,
på tisdagen hade jag Coreboll i cirkel med Carlforska skolan,
igår onsdag var det boxningsklass i 75 varma minuter och idag
har jag lyckats leka ännu mera Coreboll med Carlforska.
Jag är oerhört imponerad av idrottsläraren på Carlforska som
är så engagerad och stolt lärare till sina ärtor på "Stil och design".
Lyllos dem. Och lyllos mig som fick vara med och ha pass.
Jag älskar truliga tonåringar :)
Mamma har redan hunnit vara barnvakt två gånger.
Vad skulle jag göra utan den där fantastiska kvinnan?
Clownen Erdogan
Erdogan är en pajas. Jag vägrar resa till Turkiet.
Och jag hoppas verkligen att svensken tänker
sig för innan de åker till Turkiet i sommar.
Och jag hoppas verkligen att svensken tänker
sig för innan de åker till Turkiet i sommar.
- Man spelar väl inte bandy med näsan heller
Fosshaug - Bagi tittar på bandy. Och till och med då säger han det mest oväntade.
Bland annat anses det vara vekt virke bland dagens spelare.
- Va?! Kliver han av?
- Ja, han har ju brutit näsan.
- Äh! Den här käken har räddat många bollar.
- Käken ja.
- Ja, va fan. Han lär ju spela. Han spelar väl för
fan inte bandy med näsan heller.
Att älska träning
Gah, jag har haft Coreboll idag med en gymnasieklass.
Det var så underbart roligt! På torsdag får jag göra
det igen. Tjoho!
Men innan torsdag har vi onsdag och då bjuds det
boxning i 75 minuter. Välkommen!
- Mamma, vi kan kalla dig frisör!
Jag har klippt. Jag har jagat barn med sax.
Herregud, jag har klippt mina barn med
nagelsax. Det är då man tackar något
högre för lockiga barn. Mao; stackars Odd!
Och undrar hur det, hos vissa frisörer,
är möjligt att ha en l ä g r e taxa
vid barnklippning.
Det borde vara åtminstone dubbelt så dyrt.
(Marko, jag kommer in i morgon och betalar
vår springnota. Jag lovar. Förlåt!)
Framåt uppåt
Kl.6.00 Serverar frukost
Kl.6.30 Städar upp efter frukost
Kl.6.45 Gör en kopp kaffe
Kl.6.50 Iittala-glaset spricker, kaffe över hela köket och aj på magen.
Kl.6.51 Städar upp kaoset
Nu: Göra Coreboll-pass med tillhörande skiva
och därefter pass.
Välkommen lugna tisdag!
Vad var det jag sa?
- Akta Odd! Du måste gå på den breda delen av trappan
så att du kan hålla i dig i trappräcket, annars...
Och barnet stöper framåt som en rak pinne, studsar
på huvudet och faller sedan mjukt i den stora vinter-
overallen.
Sedan gick vi till biblioteket.
Och alla fina bebisar
Det är bebisar som låter vänta på sig,
som har svårt att följa tidtabellen.
Men det finns också bebisar som kommer
långt mycket tidigare och de som
är som små små knapphålshuvuden
och alldeles hemliga.
Idag var jag med Odd och Vilde
på biblioteket och vankade av och
an med världens coolaste
bokbussmormor.
Innan vi gick hem hade vi anledning
att fira med en tår i ögat och litet skönt
uppåtstående hår på armarna.
Grattis Thessa, Henka och Des!
Och inatt håller jag tummarna för min
fina. Hoppas du får sova litet innan
det drar igång.
Kärlek
Brinna brann brunnit
I dagar har jag spänt på den stålblå kalla blicken
ovanpå de blötbruna som ständigt såsar flackande.
För jag bryr mig inte om att du misstycker allt
som leker lyckligt i mig och får mig att brinna
stort och varmt.
Du kan inte släcka mig.
Fjärran bajsblöjor
Vi träffar vänner som får oss att prata
om andra saker än variga sjukdomar
och blytunga blöjor. Vi tycker om det
som sägs och älskar vädret litet till.
Öppet Hus på n'Joy
- Kampanjerbjudande vid tecknande av årskort
- Gratis provträning
- Happy hour i Solarierna
- 50% på utvalda Freddy-plagg
- Gratis barnpassning
Hej Sommarkroppen 2010!
---
Några frågor på det?
Sov gott Anna
Anna har gett sig av.
Tack för perspektiv och styrka.
Kärlek till Tilda och Henrik.
____________________
En söndag i bilder
Odd och Vilde på Vallby Friluftsmuseum
Hästar och litet småkompisar
Pappa Per
SmåSvin
Kallt i skuggan
Svårgungat på Lillåudden
Odd och Pärra
Ett sista skrik innan de somnade och sov i två timmar
(Beppe var med mormor, Viggo spelade match och mamman tog kort)
Fredagstv
Jag ser På spåret och ikväll är jag vass.
Easy.
Jag ser en kort stund på Skavlan,
men ger upp halvvägs.
Förra veckan krävde skämskudde
och öronproppar och jag känner att jag
fortfarande inte har återhämtat mig riktigt.
Men jag ser Solsidan, skrattar och nu är det
natt. Redan.
Vilde tre år
Vilde har varit på besök. Hon har lekt katten Busan,
haft fredagsmys och ätit potatismos, citronmeliss och
ketchup. Hon har en ny vän. Jag tror att hon är kär.
Vänta, det har bara börjat
Jag är borta i två och en halv timma och uppenbarligen är jag på rymmen enligt Alfahannen.
______________________________
______________________________
Jag har tänkt på henne hela dagen
Jamenvisst, knäpp kille och jag tror mig känna igen sorten.
Men jag tycker att det är litet spännande.
För hur tänkte hon när hon såg hans stjärthår ligga och samsas på
vardagsrumsbordet tillsammans med trasiga tånaglar och splittade
näshår?
Hon valde inte att skicka på honom en smäll alternativt öppnade upp
balkongdörren för att rulla ut idioten.
Nä, hon satte sig ned, stillsamt och väluppfostrat, och författade ett brev
till DN's relationsspalt för att be om ett anständigt råd. Kanske hämtade
hon därefter handdammsugaren för att suga upp hans leftovers.
Jag lovar, vid Gud, att hon är svensk. Svensk och väluppfostrad.
Som jag.
Det är vidunderligt, det är det. Men framförallt hysteriskt roligt.
bzzz - arg som ett bi
Jag sitter under en himmel av små flicktrosor,
viktiga underställ och gigantiska bandykallingar.
I håret en toning och i ansiktet något som skulle
skrämma livet ur barnen om de vaknade.
Jag är arg, ursinnig och rasande över att
bli sedd som en hushållerska och pass upp
av de övriga familjemedlemmarna.
Så här sitter jag, med låst dörr i ett fuktigt
våtrum och protesterar tyst och osynligt
mot alltings oändliga orättvisa.
Jag tänker att jag ska läsa den där boken
Familjens projektledare säger upp sig.
Ja, jag äger den ju och nu står den bara där
tätt intill boken om Härskartekniker och
hånflinar åt mig. Dom och alla andra.
Godnatt.
Riksdagen erkände folkmord
Riksdagen beslutade idag att den massaker
på armenier, assyrier, syrianer, kaldér och
pontiska greker under första världsgriget i
det sönderfallande Ottomanska riket ska
klassas som folkmord.
Ett oerhört viktigt beslut.
Finsk disco
I taket lyser stjärnorna
I kväll sätter Viggo och jag tänderna i filmen som
var så fantastisk som bok.
Livet döden och en tuva oplockade stjärthår
Beppe och jag dansar till Slakah.
I ugnen en kladdkaka och på höger
axel sitter Döden strängt.
För det här är inte för evigt och
vi är inte här för ALL tid.
Jag kan inte släppa den tanken,
för då går det åt skogen.
Så jag säger Döden döden som
en slags besvärjelse och hoppas på
att få vara levande en stund till.
Runt mig vaggar vackra höggravida
mammor i en, för dem, övermäktig
väntan och längtan. I mina ögon är
höggravida kvinnor det vackraste.
Klådan och vätskan inkluderad.
Det finaste, Ni fina.
Och sedan var det det där som jag
läste i morse och fortfarande kommer
på mig själv med att skratta åt.
Herregud!
Kärlek från sjukstugan.
Att dansa
Jag har inte haft tid att skriva.
Jag har varit fullt upptagen
med att dansa runt vår
självutnämnda julgran här
hemma.
Igår fick jag hitta en
ersättare till mitt boxpass,
eftersom julgranen hade
annat för sig än att vara
med barnen.
Apropå barn så är de
fortsatt sjuka, med undantag
av Lilla fröken. Men snart
kommer våren. Den ser bara ut
att hämta andan idag.
I morgon är det takdropp och sol
igen.
Läser i nätupplagan av VLT
att min gamla kollega har det
litet tufft just nu. En kram till
Andreas.
Ikväll på Katalin
slutet
Lättsamt
Jag bär på ett vårskrik.
Det är lättburet.
_____________________
En vår - trots allt
Det smyger sig på och kommer allt närmre.
Våren, liksom, i år igen.
Våren kräver. Och här finns tips att hämta.
Tack till livet
Välkommen måndag!
Han har skrikit sig igenom ännu en natt.
Men nu tror jag bestämt att det har vänt.
Han står upp och jag tror mig kunna se
ett litet litet leende.
Det här ser ut att kunna bli en bra dag.
Specialdelivery
Mars har utlovat bebisar. Först ut är
Daniel och Marits tvillingpojkar.
Grattis!
Nu vänter vi leverans från Henka och
Therese och Jonas och Lindan.
Det är så spännande!
Imponerande
Helvete!
Det ger sig inte. Pojken dricker och det dröjer inte länge
förrän vätskan lämnar kroppen.
Febern tas ned marginellt av alvedon.
Och tvättmaskinen går för högtryck.
__________________________________
Tillägg: Jo, jag ger vätskeersättning och avkok.
Någon liten bit smörgåsrån har gått ner i den
lilla munnen också. Avslagen sockerdricka var
tydligen äckligt.
Sunday soul
Moderata regler
Beppestatus
Det är som att ha en fyramånaders igen.
Han har inte ens lyft på huvudet idag.
Temperaturen ligger konstant mellan
39,5 och 41,5.
Lilla lilla ärtan.
Vasaloppsbullar
Sömnbrist och Vasaloppet i en mild kombination.
Och jag längtar bullar, snälla fina barndomsbullar
som lägger sig som värmande bomull i magen.
Här, ett recept för den som har kraften.
_________________________________
Who says
Dagens grattis!
Picture this
På toaletten ett ylande barn som inte gjort nummer två
sedan forever. Han håller mig krampaktigt om halsen och
låter lungorna luftas efter bästa förmåga. Och med den äran.
Beppe håller gråtande i mitt ben och låter små hulkande
kräkningar lämna kroppen. Och Vilde som skriker
Sjörövarfabbe med pegfingrarna instoppade djupt i öronen.
Det är så galet att man undrar varför inte Woody står här
och förevigar all denna galenskap.
Mamma var här ganska länge. Vad hade jag gjort utan henne?
Jag pyttsade Resorb i ett barn som tycktes allt varmare,
ja brännhet. Vid två-snåret tog jag tempen som visade 41,5°.
Skrikinfernot mattades av framåt sex-tiden.
Då vaknade de andra två.
Jag har ingen aning om när Per kommer hem och jag tänker
inte fråga heller. Det enda jag vet är att mamma åker till
fjällen imorgon och blir borta till på fredag.
Och jag håller tummarna för att de andra tre får vara friska.
Välkommen söndag!
Rosendahls morotskaka
Om jag inte vore för trött och om inte allt
och alla kräktes just nu skulle jag baka
den här överlägsna morotskakan. Enjoy!
Kaka:
2,5 dl solrosolja eller annan neutral olja
3,5 dl strösocker
4 dl fint rivna morötter
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
0,5 tsk salt
o,5 tsk nyriven muskot
1 tsk kanel
0,5-1 dl mycket grovt hackade valnötter
Glasyr:
200 g smält avsvalnat smör
200 g philadelphiaost
3 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
skal och saft av en citron
Kaka:
Vispa socker och olja vitt. Tillsätt morötter och äggen ett i taget.
Blanda och rör i de torra ingredienserna.
Tillsätt valnötterna.
Häll i smord bröad form och grädda i 200 grader i 40-45 min.
Glasyr:
När kakan svalnat vispas alla ingredienser till en luftig smet som breds över kakan.
Låt den stå kallt en stund så att toppingen stelnar.
Va?! (Melodifestivalen)
Svenska folket måste vara galna;
Pernilla Wahlgren!!!
Jag antar att människor röstade
på henne för att hon inte skulle
ångra sin medverkan och missen
av brorsans bröllopspartaj.
Jag gillade Pauline, jag.
______________________
Perspektiv
En lördag i korthet
Mormor fick vara häst i hemmet.
Uppe på gymmet var jag hästen
och Carina drev på.
Beppe kräks. Jag pyttsar
vätskeersättning och
tvillingarna är utlånade
till mormor.
Viggo vinner handbollsmatcher.
Och Pärra kaklar. I jämtland.
- 17 (lördag den 6 mars - 2010)
Ibland ser jag det inte. Det är liksom bara ett ständigt
tillstånd. Stress.
Jag har kommit dithän att jag inte tror mig
kunna lämna hemmet. Det är liksom inte värt
en stunds ensamhet för att sedan röja i allt som
raserats och ovanpå det det som inte blivit
gjort.
Det är en ond cirkel.
Jag umgås inte längre. Om du inte möter upp mig
på yogan, boxningen, gymmet eller på världens
bästa ICA så ses vi aldrig. Och det är inte du.
Det är jag.
I dag kommer min älskade mamma till undsättning.
Jag ska träffa Carina och barnen ska få leka häst
med mormor.
Happy lördag mina vänner!
Att längta
Beppe jagar solkatter och tillsammans längtar vi Viggo.
Bara därför; äntligen fredag! Älska Viggo!
_______________________________
Bara därför; äntligen fredag! Älska Viggo!
_______________________________
Sur och vrång
Bortanför roddmaskinen fredagmorgon kl.7
I dag är jag, om möjligt, tröttare än igår.
Och ja, jag vet att solen står som spön
i backen.
Det är rörigt och skitigt. Jag är rörig.
Men mest av allt är jag otrevlig och vrång.
Usch!
Men jag har fått låna två spännande böcker
av Karin, som jag hoppas kunna få sätta tänderna
i snart; Pittstim och Borta bäst.
Rapport får du senare.
Världens bästa fredag till Dig!
Kramar, V
Lycklig men trött
Vilken dag! Och det efter en galen natt.
Jag vågar inte ens räkna efter hur mycket
sömn det blev. Typ ingen.
Kroppen protesterar med blåsor i munnen
i storleksordningen blåbär. Det gör så ont,
i synnerhet då jag pratar.
Men bland sömnbrist och plitor finns
oaser av kvinnor med vackra leenden,
min "egen" Dr Phil och ett och annat
fynd hos Myrorna.
Och så Beppe förstås, som gjorde
världen litet lyckligare med sitt
strösslande av det soligaste av leenden.
Speciellt på BVC.
Jag är en mycket tursam kvinna
som nu ska försöka få litet sömn
i den här kroppen som i morgon
ska sleva sig en rejäl portion
morgonträning.
Nattkram, V
Kl. 3 dansar Beppe och hans mamma till den här
GODMORGON!
Jag curlar. Jag sopar som en galning innan
jag går iväg för att ha pass kl.18.
Middagen serverad redan innan 17
och i övrigt snitslad bana fram till
säng och sömn.
Jag går iväg och har pass, som i övrigt
hade på tok för litet deltagare.
Kanske kan vi skylla på sportlovstider
eller kanske bör jag ta det personligt.
Nästa vecka är du gäst på mitt pass
oavsett om du är medlem eller ej.
Jag bjuder.
På passet sträcker jag ljumsken och
slår sönder knogarna.
Därefter kör jag en vända ute i gymmet,
duschar och går hem.
Hemma är det tyst. Det har det varit i många
timmar får jag veta, sedan kl 18 närmare
bestämt.
Så nu sitter jag här, i natten, med ett hungrigt
och piggt barn och laddar för att gå upp vid
5-snåret då de andra vildbasarna vill upp.
Så godmorgon till dig också!
Ps. Jag har blåsor i hela munnen. Stora. Ds.
Vårrensning
Sandy rensar. Det är klokt. I varje fall om man tänker sig
att FB ska vara ett sätt att hålla kontakten och bevara en
känsla av att man är nära, även om så inte är fallet.
Jag har många vänner, men framför allt bekanta, bland
mina vänner på FB. I flera fall vet jag inte vilka människorna
är. Alls.
Jag måste erkänna att jag pendlar i hur jag vill ha det.
Vill jag bara ha mina riktiga vänner som vänner på FB?
Eller kanske också människor som jag tycker om men inte har
mycket kontakt med? Ska jag rensa ut grabben som envisas
med att skicka pulserande hjärtan och virtuella kyssar?
Nej, han får vara kvar. Jag menar, han är ju i varje fall
vänlig och tycks vilja väl.
Annat är det med den där människan som vägrar svara på
mina meddelanden trots att det i övrigt myckna FB:andet.
Överlag är FB bra, ett lysande sätt att skapa nätverk och
nya kontakter. Sällan är männsikor så vänliga som där.
Jag älskar att det bara finns en gilla-knapp. Bara uppåt-
puffar så långt ögat når.
Men det hade varit kul om den som skickar välsmakande
drinkar kunde hälsa då vi ses i verkliga livet också.
Så kan jag även känna med mitt bloggande.
Jag ser vilka som är här. IP-adresser är rätt så avslöjande.
Det går att lista ut vem som skriver från Frankrike,
revisorsfirman, den stora svenska klädfirman och sjukhuset.
Så varför inte våga sig på att skriva en kommentar här eller
rent av hälsa då vi möts öga mot öga.
Tack till Dig som hälsade så vänligt i hissen på n'Joy.
Förlåt att jag inte hälsade litet artigare(tog i hand).
Jag blev så glad.
Jag läser
Fjärilen
i min hjärna
av
Anders Paulrud
______________________________
Den ständiga oron
Det kommer som en otrevlig bonus med föräldraskapet:
den eviga oron.
Inget gör så ont och aldrig har det skavt så illa.
Vi har varit på BVC idag, 3-års kontroll, Odd och jag.
Han som inte ville vara där, som skrek så snart han såg byggnaden.
Och jag som pratade om "Totte går till doktorn" på ett överdrivet
entusiastiskt sätt. Vem försökte jag lura?
Jag var helt slut efteråt. Jag kom på mig själv med att vilja rycka åt mig
"den hemliga påsen" och trava kossor på hundar och lägga tigrar på
fat. Jag ville skrika "Min människovalp är rädd och han känner inte dig!"
Men det gjorde jag ju inte, för jag är en lagomuppfostrad svensk och
då gör man inte så. Jag gör inte så.
Mitt hjärta och min kärlek. Min oro och mitt hjärtknip. Min fina fina
Odd 2010.
Camilla och jag 1975.
Jag var också en orolig och blyg unge, om jag inte kände dig.
Kanske är det hon som skriker långt inifrån då Odd inte kommer
till sin rätt och blir rädd? Vi har precis bara börjat den här resan
och den kan komma att bli lång.
Jag kallar ju inte dig för tjockis!
Jag är en sådan där äcklig människa
som inte har så svårt med vikt och
träning. Ja, jag brukar få höra det
ibland.
Och det händer att jag blir förbannad
när jag får höra det.
För hur kommer det sig att man får
säga vad som helst till människor
när de är i ett tillstånd som i andras
ögon tycks upphöjt och eftersträvansvärt?
Som då man är gravid till exempel.
Hur kul är det att höra att man är
tjock och fet femton gånger om
dagen även om det har sina randiga
orsaker?
I november, när all min kraft lämnade
kroppen, mormor var på väg att dö
och jag hemsöktes av allsköns sjukdom,
då var jag svag liten och orkeslös.
Då fick människor för sig att jag behövde
ett pekfinger instucket mellan revbenen
och en kommentar om att jag såg döende
ut.
Fan vad fel!
Ibland befinner man sig i ett tillstånd som
för andra kan se tilltalande ut men som är
ett helvete för den som lever i det.
Så vad vill jag säga med det här?
Kanske vill jag bara nämna att det du själv
inte vill bli utsatt för behöver du heller inte
kasta i ansiktet på någon annan.
Toastande Jämt - lyckopiller
Adhd kanske?
Han jämförs med Sjöberg och Zlatan.
Men jag kan nog tycka att vilken
jämförelse som helst med Adhd-person
skulle kunna stämma in.
Spektakulär och PR-mässig - Northug.
Bring it on - tröstchokladen
Förlåt. Men alla I-landsproblem på en gigantisk hög
gör att jag bara vill gråta, skrika och äta choklad.
Hur i h-vete kan posten från Försäkringskassan
ta så lång tid på sig. 5 dagar för ett brev som
borde ha varit här för tre veckor sedan?
Va!?
Jag har verkligen inte tumme med F-kassan.
Och jag tror mig veta varför.
Hej Försäkringskassan!
Ny månad. Var är mina stålars?
- Just nu är är det många som ringer till oss.
Du har plats 164 i kön. Just nu är vi 24 handläggare
som vill hjälpa Dig.
Dagens I-landskofta
Det är så förbannat korkat.
Jag krympte just min
nyinförskaffade dyra kofta.
När jag insåg fadäsen började
jag dra i den och lyckades
naturligtvis dra sönder den
nya skapelsen.
HELVETE!
Och ingen har jag att skylla
utom mig själv.
Blä!
Krönikemåndag
Idag finner du min krönika om medmänsklighet
och vinsten med att lägga näsan i blöt i
pappersversionen av Vlt.
och vinsten med att lägga näsan i blöt i
pappersversionen av Vlt.
Natthunger
Söndagen utvecklade sig till världens längsta dag.
Och det efter natten som gick om intet.
Eller ja i varje fall sömnmässigt.
Nu ligger jag här och försöker komma på vad
jag har ätit idag. Jag har lagat mat flera gånger,
men jag kan bara minnas den där kesellan som
var så god.
I morgon ska jag skärpa mig. Det innebär att jag
måste gå upp om någon timma om jag ska hinna få
i mig något innan måndagens tidiga träning.
Sov gott!