Vick2ria

Leif GW Persson är en av våra mest populära deckarförfattare. Han har fått Svenska Deckarakademins pris tre gånger, senast förra året för Den döende detektiven. Sammanlagt har han kommit ut med nio kriminalromaner, varav flera blivit film. Leif har medverkat i SVT:s serie Veckans brott, som fortsätter i höst. Dessförinnan var han expert i Efterlyst i TV3 i många år. 1991 utnämndes han till professor vid Polishögskolan och har i egenskap av kriminolog även skrivit ett stort antal fackböcker.
Enligt egen utsaga har Leffe ett passionerat förhållande till korv. Bara en sådan sak.

Innehåll: Leif lät litet trött, på det där viset som är så typiskt för honom. Men till skillnad från annars kunde jag  bara lyssna och inte se honom och blev därför litet överumplad av min oro över Leifs fysiska hälsa. Herregud! Hur mår han egentligen? Nåja, trött eller inte fick vi höra Leif prata om åldersrasism, Rikspolisstyrelsen, bra respektive dåliga deckarförfattare och sin motvilja inför den egna pensioneringen som finns bakom kröken. Leif är torrt ironisk, har en avslappnad stil som är hans och enbart hans. Det är svårt att inte vara förälskad i den här karln som pratar som han skriver.
Musik: "Jag är svårartat förtjust i dansbandsmusik, väckelsesånger och italiensk opera”, sade han inledningsvis och därmed var musikvalet givet. Jussi Björling varvades med Sven Ingvars och Pärleporten.
Betyg: 7/10