Att avsluta
Den varma kvava gymnastiksalen var platsen för total känslo-
kolaps. Naglar djupt nerkörda i skinnet och frenetiskt tuggande
av läppar gjorde ingen skillnad. Jag grät från början till slut
på avslutningen, hans sista, på Viksängsskolan.
Jag var på alla platser jag någonsin nuddat vid tillsammans
med Viggo, alla såriga planeter och mjuka vackra moln.
Jag grät för allt. Och kände mig så oändligt stolt.
Och tacksam.
Sara minns vad som egentligen hände.
Kommentarer
Postat av:
Åå, förstår precis. Var på Nybyggeskolan av samma anledning igår. Det är ett av livets glädjeämnen-att få stå på skolavslutning som stolt mamma m en tår i ögonvrån!
Postat av: hedgehog-sara
Kram!!
Trackback