Om torsdagen



Det ser så olika ut under en och samma dag.

De går intill varandra med små och större gester.
Hon är trygg.
Berättar.
Målar helikoptrar och helhetsperspektiv
med en stor pensel generös på färg.
Levande.
Trygg.

Hon steker pannkakor.
Han är intill.
I handen gummiklubban redo att slå ner på minsta stavelse
sprungen ur henne.
Och han gör det.
Med kraft.
Hon är ett löv.
Kroppsminnet förlamar och hjärtat rusar.
Döden döden, tänker hon.
Ett löv.