Att kamma sig med rakhyveln
Nej, det är inte skäggiga damen som har varit i farten,
men väl en annan liten dam.
Fem år gammal och hon river tapet och kammar sig med rakhyveln.
Jag vet inte jag(...)
Jag gissar att jag ska vara glad så länge hon inte mejslar någon
med något tillhygge.
Och i ärlighetens namn hade det kunnat gå värre. Mycket värre.
Hjärta Odd & Vilde
Det tog tid, en evighet, innan hon somnade.
All denna väntan på en födelsedag. Och kl.5 undrade hon när jag
skulle masa mig upp. Kl.6 bakade jag och Beppe muffins, så vi
kunde uppvakta med fikabricka vid sängen.
Vi fick sjunka två gånger eftersom de vandrat omkring och hamnat i
olika sovrum.
Mina fina femåringar, alldeles nyss var de bara två knytt.
En med hår och en utan.
Odd och Vilde är dagens femåringar.
All denna väntan på en födelsedag. Och kl.5 undrade hon när jag
skulle masa mig upp. Kl.6 bakade jag och Beppe muffins, så vi
kunde uppvakta med fikabricka vid sängen.
Vi fick sjunka två gånger eftersom de vandrat omkring och hamnat i
olika sovrum.
Mina fina femåringar, alldeles nyss var de bara två knytt.
En med hår och en utan.
Odd och Vilde är dagens femåringar.
Inlägget som togs bort (men nu är tillbaka med ett tillägg)
(Jag fick ett samtal angående det här inlägget.
Jag tog bort det jag hade skrivit, men känner
nu att jag faktiskt står för det jag skrivit.
Det uppstår problem på alla arbetsplatser,
även på dagis. Jag hänger inte ut några
enskilda barn eller personal.
Allt jag skriver är att mitt barn har det tufft.
Och min enda uppgift som förälder är att se
till att h*n får det bra.)
Vi har ätit middag på Stadsbiblioteket ikväll.
Eftersom jag har svårt att hinna till dagis
efter mitt pass hos Polisen, så hämtade
mamma barnen och så möttes vi på
biblioteket och käkade pannkakor där.
På vägen hem småpratade vi och så
kom den där mardrömshistorien som
man som förälder får knottror och klump
i magen av.
Alla tre barnen vittnar om att ett av
barnen har en svår situation
på dagis och blir slagen och retad av
de andra kompisarna.
Nu kan det inte bli morgon fort nog.
Jag måste ta mig till dagis, måste prata,
måste få veta och måste få klarhet i
den här situationen så fort som möjligt.
Älskade älskade barn!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Jag tog bort det jag hade skrivit, men känner
nu att jag faktiskt står för det jag skrivit.
Det uppstår problem på alla arbetsplatser,
även på dagis. Jag hänger inte ut några
enskilda barn eller personal.
Allt jag skriver är att mitt barn har det tufft.
Och min enda uppgift som förälder är att se
till att h*n får det bra.)
Vi har ätit middag på Stadsbiblioteket ikväll.
Eftersom jag har svårt att hinna till dagis
efter mitt pass hos Polisen, så hämtade
mamma barnen och så möttes vi på
biblioteket och käkade pannkakor där.
På vägen hem småpratade vi och så
kom den där mardrömshistorien som
man som förälder får knottror och klump
i magen av.
Alla tre barnen vittnar om att ett av
barnen har en svår situation
på dagis och blir slagen och retad av
de andra kompisarna.
Nu kan det inte bli morgon fort nog.
Jag måste ta mig till dagis, måste prata,
måste få veta och måste få klarhet i
den här situationen så fort som möjligt.
Älskade älskade barn!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Operation rädda barnet
Jag ringer och får en annan bild målad.
Inte bättre, men ändå.
Jag ringer vidare.
Kunglig bebis
Det var en typisk svensk sommar.
Om några dagar skulle jag resa till
Ungern. På ängen bakom huset
plockade jag sommarens sista
blåklockor och på Ekot lät de meddela
att en prinsessa var född - Victoria.
Då fanns inga mamma-tidningar,
till skillnad från idag.
Tänk att t om bebisar är komersiella
idag.
Mälarbarnen
Pickadollflickan
Havrepojken
Specialdelivery
Mars har utlovat bebisar. Först ut är
Daniel och Marits tvillingpojkar.
Grattis!
Nu vänter vi leverans från Henka och
Therese och Jonas och Lindan.
Det är så spännande!
Kan man gilla det här?
Reklam önskas
Tidigare hade jag en skylt på dörren där jag
bad att få slippa reklam. Idag har jag en annan
vädjan; "Reklam önskas - gärna dubbla exemplar
av leksakskataloger"
(Ja Pernilla, det är ditt fel;)
Vilde says
- Mamma, jag vill ha frukost!
- Säg till pappa. Jag matar Beppe!
- Nä, det går inte.
- Vaddå går inte?
- Han förstår inte.
Vilde says
- Mamma, idag lekte jag städa. Det var inte kul!
Prinsen och prinsessan har rest iväg på äventyr
Svårt att vara Kung
Det är inte så lätt att vara kung på att formulera sig om man håller
sig med egen sufflös. Det är heller inte så lätt att vara blyg och
skrajsig om man har en stor bullrig familj, inte om man förväntas vara
likadan. Det blyga kamoufleras av högljudda skrik och misstas för
allmän bråkighet. Men han är egentligen något av det mjukaste vi har
under all kantighet. Fina lilla Odd.
________________________________________________________
Halvtre och redan förlorad
En liten klädhög kommer gående över golvet.
Hon stannar till, förkunnar att det är "Viggos
gejer". Jag frågar var hon ska ta vägen med
ett sådant stort bylte. "Tvätta såklart" säger
hon med rynkade ögonbryn och promenerar
vidare.
Såklart, but of course.
Skoflickan
Vilde fick nya skor. Mormor var snäll. Mormor är alltid snäll.
Vilde visade upp sina nötta skor för alla som vill titta,
deklarerade frejdigt att hon minsann var utrustad med
trasiga skor och hade semester. Ett par nya fina sandaler
i strl 22 står i hallen och väntar på att det ska bli morgon.
Halleluja Daghemmet Svalan
Så mycket k ä r l e k på ett dagis. Och idag var det sista dagen för myrorna
- Odd och Vilde.
Aldrig förr har jag varit med om att mina barn fått så generöst mycket värme
av människor som erhållit månadslön i gengäld.
Jag grät vårfloder i hjärtat och några i smyg bakom mina tonade solglasögon.
Det är med sorg i hjärtat som jag inser att Vilde nu kommer att förlora sin
armeniska brytning och vi vår älskade Lilik.
Love till Lilik, Kicki och Rigge (och Monika).
_____________________________
Myror, mamma!
"Myror mamma, myror!"
______________________________________
ommöblering i myrboet
Oj, vilken dag!
Beppe och mamman har haft pass.
Alla barn grät. Mamman också, nästan.
Träningsvärken efter gårdagens ronder
med sandsäcken gjorde sig påmind.
Sedan vinkade vi av pappan som åkte
till Kall (Åre) igen. Det var då det stora
vansinnet satte in. Och innan eftermiddag
hunnit bli kväll har det bumpats runt
soffor, mattor, sängar, skåp och byråer.
Numera bor föräldraparet i vardagsrummet
och barnen har fått ett eget rum.
Ja, jag vet att det är vansinne att bo så här.
Men säg det inte till mig, det är min man som
inte kan höra det ofta nog. Det blev litet fint,
i varje fall, efter ommöblering.
Ikväll är jag en dålig mamma, som inte
orkar tjata på fjortisen om läxor.
Så en trött mamma signar ut,
slut.
vi firade en hemkomst
Vilde och Odd _____________________________________________
när hon är tretton har jag emigrerat
Scary!
Aja baja Alfons Åberg eller att älska små myrbarn
Det är när vi degar som jag upptäcker det,
på litet tveksam svenska (ja, med talfel och
grammatiska krumbukter), men annars helt
ordagrant; att barnet faktiskt sitter och
reciterar ur "Aja Baja Alfons Åberg".
-Hjälp, lejonet kommer och tar mig! Jag
måste ha SÅGEN! ropar hon.
Varpå Odd fyller i med m ö r k röst:
- Nej, INTE sågen. Sågen är farlig!
:)
Odd och Vilde 2 år
__________________________________________________________________________
svara en förstföderska
- När vet man att värkar och förlossning är på gång? frågar hon.
Jag kan inte svara tvärsäkert eftersom min första förlossning
startade likt en Hollywood dito; med vattenavgång rätt ut på
golvet. Och den andra var en igångsättning. Så vilken är din
erfarenhet? Vad är ett säkert tecken?
_______________________________________________
min bebis
Jag har träffat fina Helena och tillsammans
har vi tittat på bebisen, som väger
uppskattningsvis 2,5 kg. Allt såg fint ut.
Förvärkarna är konstanta och magen
reagerar på beröring, så Helena sa att
det kan sätta igång när som helst eller
rent av dröja till utsatt datum.
Jag vet bara att jag är glad att min bebis
mår bra.
____________________________
* * * * *
Odd och Vilde
Vi konstaterade att vi valt ett så bra
namn till Vilde. Redan i magen var
hon vildare än brorsan och genom
den långa och utdragna förlossningen
valde hon att ligga raklång. Inte en tår
under de första fem månaderna. När
hon skrek var det av ilska och inget
annat.
Nu har vi något annat. Hon har en
genomborrande blick. En blick som
tycks se bakom fasader. Det är så
spännande att lära känna sina barn.
När orden kommer och när nya
egenskaper läggs till gamla är jag
en vansinnigt stolt mamma.
Idag har jag haft mys med Vilde,
som valde att vara en liten tyst tjej
som storögt tittade på världen.
Odd har haft bus med pappa.
Men den största lyckan infann sig
när de möttes igen - Odd och Vilde.
__________________________
mamma dagissmyger
blev barnen stora.
Genom smygkikarfönstret kan jag se hur Vilde
bestämt tackar nej till korv och Odd insisterar på
ännu en portion makaroner.
Det är hoppigt i bröstet och irriterat i ögat.
Vad var det som hände och hur kan kärleken
vara så stor?