tråk
Ytterligare en dag och kväll som spenderas
tillsammans med joner och atomer.
_______________________________
12 mars - 09
Lyan vi tittade på var fin, väldigt fin,
men var placerad fem halvtrappor
upp i huset utan hiss. Tre myrbarn
ovanpå det utgör en dålig kombo.
Idag ringde en man vars arbete för
Nato(!) gör att han under en tid
måste arbeta utomlands och därför
tvingas hyra ut sitt radhus. Var vi
intresserade? Jag ska i varje fall
åka och titta. Pärra får göra hur han
vill. Men jag klarar inte av att leva
så här kaotiskt trångt längre.
Beppe och jag har varit på babymassage
idag. Det var mysigt. Vi har också lyckats
baka kladdkakemuffins. De senaste
dagarnas tok-träning krävde det.
Idag har jag också konstaterat att jag är
glad att jag inte är en kändis. Två för
mig okända kvinnor ställde sig och
pekade och viskade när jag gick förbi.
Tänk om man hade det så jämt...
Hu! Man kan bli paranoid för mindre.
Att skriva blogg till exempel. T om
det känns litet läskigt just nu.
Nu bandy och bok.
___________________________
kl.01.52
men vad hjälper det? Bebisen får
hickan från helvetet och mamman
snurrar runt tills hon slutligen ger
upp och börjar plocka med tvätten.
Jag tar en kopp te istället för att
strippa soffan på klädseln (någon
måtta får det ju vara) och nu verkar
bebisen ha lugnat sig och jag är
litet trött.
dagens
födelsedagsbarn: mamma Margaret fyller 60 år
köp: tolv ägg och boken Svensk maffia
bok: göra konst
författare/diktare: Marcus Birro, Bruno K Öijer och Gunnar Ekelöf
bebis: sötaste Morris
händelse: dimmorna skingrar sig kring mysteriet på Högviltsvägen
frihet: lunchträning
samtal: med en släkting och så det obligatoriska med mannen i Spanien
mat: sushi
barn: mina (Viggo, Odd, Vilde och så h*n, förstås)
brev: från E I - vackra kvinna!
lycka: Viggo stannar kvar mitt i "fel vecka" och sover.
frågetecken: Björn Ranelid - hur tänkte du nu?
och Per - när kommer du hem?
onsdagsmys
Det kunde sett annorlunda ut;
tända ljus, vin och en bra dvd.
Istället åtnjuts Ica Maxi och
avfrostning av igenfrostad frys.
...
Same same...
mulet och mulen
Jag hade behövt vara själv
nu på morgonen. Mitt humör
matchar vädret.
Jag har tittat litet på fantastisk
gymnastik. Och nu håller jag
tummarna för Lassi som ror
kl.9.50.
Och för posten som aldrig
kommer.
I väntan på regnet
Det är nyttigt att ha tråkigt.
Idag putsar jag fönster.
Fast
Jag har drabbats av alfapetsdjävulen.
Och jag är så dålig.
Men jag ger mig inte.
Aldrig.
sömnigt
Matchande väder
och en död telefon
borgar för en dag
i tysthet.
Om jag hade varit
tolv år hade jag
intagit en soffa
med en gigantisk
packe
Kalle-tidningar.
Zzzzzzzzzzzzzzz
Give me some...
Give me some s p a c e !
It must be a sign...
Idag har jag gått omkring
och nynnat på kristna sånger
hela dagen...
Jag är inte ens religiös.
Iofs har jag allvarliga funderingar
på att alliera mig med Musse
och jonas i deras religion.
Tre i topp under dagen:
* Han har öppnat pärleporten
* Blod och eld
* Tryggare kan ingen vara
...
Mörker
Hu, så mörkt! Klockan är fem och det är nattsvart ute.
Jag var inte beredd på detta mörker. Nu är vi totalt
inneslutna som om vi satt i en koja där utträde beviljas
först i mars...
Lonely
Lördagkvällar har blivit ensamkvällar...
Glassogram
Jag har köpt glassogram ämnade
för hela världen. De har alla fått en
personlig hälsning. Adresserna är
nedplitade. Nu ligger de här
ensamma och väldigt mycket
opostade.
Förtydligande: Glassogrammen
köps på Pressbyrån för tjugo pix
och mottagaren får lösa ut en
glass för motsvarande...
Mac på vift
Vår mac är ute på vift, så jag lånar Vigsons pc.
Det är så himla befriande. Jag skulle behöva gå
i kurs för att förstå mig på den där macen. Inte
för att jag är någon hacker annars heller, men
pc är mer gripbart. Jag ska ringa till May-Anita på
Tittut.se så får hon guida mig.
Det är så himla befriande. Jag skulle behöva gå
i kurs för att förstå mig på den där macen. Inte
för att jag är någon hacker annars heller, men
pc är mer gripbart. Jag ska ringa till May-Anita på
Tittut.se så får hon guida mig.
Byråkratibajs!
Jag vet inte om jag har nämnt det tidigare, men det måste jag ha gjort...
Ett av mina mest utmärkande särdrag är att jag har en stark fobi, nämligen
mot byråkrati och myndigheter. Jag vet att det låter corny i andras öron,
tro mig, men för mig är det blodigt allvar. Som Du förstår skapar det här
problem . Saker som andra tycker är hanterbart, att det ordnas med bara
ett enkelt samtal eller en knapptryckning bort är för mig övermäktigt.
Byråkratiska mumbojumbo-papper blir för mig som för dyslektikern;
svårt att läsa och ta in. Det hade varit enklare att ha en grav ormfobi,
dels är den typen av fobi nästan vedertagen och så behöver man inte umgås
så överdrivet ofta med dem. Bruna kuvert däremot... Behöver jag säga
att det det finns en obehagskänsla kring den tiden då posten delas ut?!
Då är det tur att man har människor som, oförklarigt nog, nästan njuter
det jag tycker är så läskigt. Den vassaste är Cam. Hon kan vet allt som har
med paragrafer och gråa myndighetsmänniskor att göra. Hon är inte sen
att hjälpa heller. Mum är en annan, även om hon är behjälplig högst
motvilligt.
Nu när bärnen dimper ner vilken dag som helst finns det också annat som
ramlar från skyn, nämligen formulär och skit. Hu! Jag har varit och lämnat in
grejer på Stadshuset två gånger den här veckan (skitsnygga toaletter har dem ;-)
Jag vill verkligen inte sätta mig in i det här med föräldraförsäkringen.
Det kanske är den typen av papper som jjag ska ta till då det är som mest
omöjligt att sova?! Det har visat sig vara litet speciellt också eftersom vi väntar
två barn.
Så Cam baby, hur ska jag tänka/göra för att det här ska bli så smart som möjligt?
Hilfe!!! Har planerat att föda denna eller nästa vecka ;-)
Love
Ett av mina mest utmärkande särdrag är att jag har en stark fobi, nämligen
mot byråkrati och myndigheter. Jag vet att det låter corny i andras öron,
tro mig, men för mig är det blodigt allvar. Som Du förstår skapar det här
problem . Saker som andra tycker är hanterbart, att det ordnas med bara
ett enkelt samtal eller en knapptryckning bort är för mig övermäktigt.
Byråkratiska mumbojumbo-papper blir för mig som för dyslektikern;
svårt att läsa och ta in. Det hade varit enklare att ha en grav ormfobi,
dels är den typen av fobi nästan vedertagen och så behöver man inte umgås
så överdrivet ofta med dem. Bruna kuvert däremot... Behöver jag säga
att det det finns en obehagskänsla kring den tiden då posten delas ut?!
Då är det tur att man har människor som, oförklarigt nog, nästan njuter
det jag tycker är så läskigt. Den vassaste är Cam. Hon kan vet allt som har
med paragrafer och gråa myndighetsmänniskor att göra. Hon är inte sen
att hjälpa heller. Mum är en annan, även om hon är behjälplig högst
motvilligt.
Nu när bärnen dimper ner vilken dag som helst finns det också annat som
ramlar från skyn, nämligen formulär och skit. Hu! Jag har varit och lämnat in
grejer på Stadshuset två gånger den här veckan (skitsnygga toaletter har dem ;-)
Jag vill verkligen inte sätta mig in i det här med föräldraförsäkringen.
Det kanske är den typen av papper som jjag ska ta till då det är som mest
omöjligt att sova?! Det har visat sig vara litet speciellt också eftersom vi väntar
två barn.
Så Cam baby, hur ska jag tänka/göra för att det här ska bli så smart som möjligt?
Hilfe!!! Har planerat att föda denna eller nästa vecka ;-)
Love
In my bellybutton...
Jag får liksom inte plats i min kropp.
Det är som en dålig dröm det här.
Känns som om jag spelar en roll i
Excorsisten.
Jag hade tänkt att jag skulle vara litet
med V i skolan nu när jag ändå bara
går omkring och är så här preggo.
Det har aldrig stött på motstånd tidigare.
Men nu, nu fick jag stanna hemma
för att jag är så stor. Fasen, jag förstår
honom!
Jag har uppgörelser med min omgivning
och gränssättningen blir allt mer snäv.
Det är både och; njutigt och jävligt
långt från njutigt. Hoppas att det gör
någon nytta.
Det är som en dålig dröm det här.
Känns som om jag spelar en roll i
Excorsisten.
Jag hade tänkt att jag skulle vara litet
med V i skolan nu när jag ändå bara
går omkring och är så här preggo.
Det har aldrig stött på motstånd tidigare.
Men nu, nu fick jag stanna hemma
för att jag är så stor. Fasen, jag förstår
honom!
Jag har uppgörelser med min omgivning
och gränssättningen blir allt mer snäv.
Det är både och; njutigt och jävligt
långt från njutigt. Hoppas att det gör
någon nytta.
I miss
Jag saknar:
bra kläder
Uddevalla
Mallan
Cam
rutiner
pengar
och
Viggo
bra kläder
Uddevalla
Mallan
Cam
rutiner
pengar
och
Viggo
Ryck upp mig!
Jag borde skämmas. Semestern ligger framför, och för all del en bit bakom, mig som en stor inbjudande lurvig matta. Men jag jag har inte ens vett att känna mig glad. Jag går ju inte omkring och gråter, självklart, men ändå. Viggos magsjuka igår har gjort honom loj och oföretagsam. Tusen grejer att ta tag i; tvätt, garderober, ännu mera tvätt och hundra byråkratiska samtal. Allt jag lyckas göra är att sitta mitt i röran som en jäkla julgran. Blä!